Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.

Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provetläsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många avsamhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när detillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösauppgifter.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Matematikkurser på Kungliga Tekniska Högskolan läses varje år av flera tusen studenter. Genomströmningen är låg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i både studenters och lärares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter på medieteknik-programmet, KTH, använder, samt hur de används och hur de olika plattformarna upplevs påverka studenternas inlärning av matematik. Detta är relevant då matematikkurserna anses vara de svåraste på KTH. För att besvara frågeställningen bads 20 studenter svara på en enkät. Svaren som skickades in var främst i fritext.Resultaten visar att studenter använder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa.

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Företagens ansvarstagande i samhället är ett uttryck som behandlar företagens samhällsengagemang inom det ekonomiska, miljömässiga och sociala områdena. På senare år har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhällets alla områden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhällsengagemang kan de välja att redovisa i en så kallad hållbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen välja att följa Global Reporting Initiative´s riktlinjer, vilket bland annat innebär redovisning av indikatorer som behandlar olika samhällsfrågor. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt de svenska företag som utger sig för att använda GRI implementerar GRI´s indikatorer i sina hållbarhetsredovisningar.

Betyg och bedömning är en fråga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, känslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet är att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del är att närmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen är kvalitativ.

Title: School in Change : Good Grades = Good Democrat? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Political Science Author: Marcos Castro Allende Supervisor: Per Strömblad Date: 2013 ? May Aim: The background to this study is a book published by Staffan. I Lindberg & Richard Svensson where they presented a hypothesis that the decline in trusting democracy within Swedish youth is a result of the deregulation of the education in Sweden. The aim of this study is to test this hypothesis and see if the declinne in democracy can be seen already before graduating from elementary school. Method: The method used in this study consist of a survey distributed to students at two elementary schools that differentiates in question of grades and social status. By comparing and analyzing the results of this survey with the claims of the hypothesis, former studies and Lipsets theory of the working-class authoritarism a conclusion is made of the hypothesis credibility. Result & Conclusions: The results showed that there may be a a difference trusting democracy between students with higher grades and those with lower grades.

Företagens ansvarstagande i samhället är ett uttryck som behandlar företagens samhällsengagemang inom det ekonomiska, miljömässiga och sociala områdena. På senare år har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhällets alla områden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhällsengagemang kan de välja att redovisa i en så kallad hållbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen välja att följa Global Reporting Initiative´s riktlinjer, vilket bland annat innebär redovisning av indikatorer som behandlar olika samhällsfrågor. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt de svenska företag som utger sig för att använda GRI implementerar GRI´s indikatorer i sina hållbarhetsredovisningar.

Syftet med denna studie är att studera och analysera gymnasieelevers uppfattningar av vad rättvisa innebär i bedömnings- och betygssammanhang i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Metoden vi använder oss av är den halvstrukturerade intervjun med en kombination av öppna och slutna frågor till de fjorton informanterna. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att sedan transkriberas och utgöra materialet i vår undersökning. Eleverna som medverkar i vår studie kommer från en och samma skola och könsfördelningen är hälften pojkar och hälften flickor. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes i gymnasieskolan 1994 vilket innebär en jämförelse av elevens framvisade kunskaper och färdigheter med på förhand givna betygskriterier.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.