Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan.Frågeställningarna gällde:1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö?2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa?3.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Uppsatsförfattaren undersöker om kvantitativa eller kvalitativa effekter när det gällerFörsvarsmaktens kvinnliga personal kan spåras till följd av ett ökat fokus på genusfrågor (bl.a.innebärande åtgärder för att rekrytera fler kvinnor). Med kvantitativa effekter avses här om flerkvinnor kunnat rekryteras, medan kvalitativa effekter avser kvinnornas kompetens. I uppsatsenundersöks fyra svenska bataljoner i Kosovo samt tre årskullar vid Yrkesofficersprogrammet.Med hjälp av detta underlag jämförs sedan dels hur andelen kvinnor förändrats under den aktuellaperioden, dels kvinnornas betyg och tjänstgöringsomdömen i förhållande till motsvarande manligpersonal.Undersökningen gav ett mer mångfacetterat resultat än vad som ofta framhålls i debatten omgenus. Vid yrkesofficersprogrammet kunde en ökad andel kvinnor inom armén konstaterasantagningsåret 2003, samtidigt som kvinnornas medelbetyg sjönk. Vid de olikaKosovobataljonerna ökade andelen kvinnor högst marginellt, samtidigt som dessas betyg generellthade ett högt genomsnitt, i en del fall högre än männens.

Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg.

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad det innebär att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta. Vi misstänkte att många människor ser betyg som ett sätt att mäta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad några författare skriver om kunskap, inlärningsförmåga, olika faktorers påverkan på inlärningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lämnade enkäter till yngre och äldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebär att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som påverkar om man lyckas eller inte. Vår undersökning visar att det finns en viss samstämmighet mellan de olika grupperna, men även stora skillnader.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet, och om undervisningsmetoden har någon betydelse för läsförståelsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har påverkat elevers läsförståelse, betyg i svenska och om det leder till bättre läsförståelse. Även elevers inställning till sin egen läsförståelse, sitt betyg och om de anser att läsning är viktig undersöks. Informanternas syn på eleverna och projektet undersöks också.Skolverkets uppmärksammade studie NU-03 är en undersökning om elevers läsförståelse i skolår 9. Denna visade att läsförståelsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan.

Den här studien utfördes under treårstest på fyra platser 2011 i Sverige och totalt ingick 315 hästar. Syftet var att undersöka möjligheter att så objektivt som möjligt bedöma unghästars temperament i samband med redan befintligt treårstest. Detta eftersom det finns en önskan att fler temperamentsegenskaper införs i avelsvärderingen. Det gjordes en etologisk studie av beteendet vid uppställning för exteriörbedömning och betygsuppläsning där alla avvikelser från stillastående på hästens egna initiativ registrerades. Ägare eller utbildare av de hästar som observerades ombads fylla i en enkät där de skulle göra en bedömning av flera olika temperamentsegenskaper.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ?Kvarteret Jongärdan?.