I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Eftersom det Àr ett brett Àmne avgrÀnsades uppsatsen till torgmiljöer och ett specifikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förÀndringsförslag som har olika konsekvenser och möjligheter pÄ torget. Kalmar Stortorg Àr ett centralt belÀget torg pÄ Kvarnholmen, Kalmar. PÄ Stortorget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rÄdhuset och kommunledningskontoret.

I det moderna informationssamhÀllet vi lever i, har tillgÄngen till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit sÄ enkelt att förmedla och ta emot information som det Àr idag. Detta har till stor del underlÀttat inom arbetslivet dÄ det globala avstÄndet minskar och vi har möjlighet att arbeta frÄn ett flertal olika platser. DÀremot kan den andra sidan av myntet innebÀra att vi tar emot mer information Àn vad vi har förmÄga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. NÀr informationen transformeras till nÄgonting negativt och pÄfrestande brukar man sÀga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett nÀrbeslÀktat fenomen till detta Àr det sÄ kallade Interaction overload dÀr man, till skillnad frÄn Information overload, uppmÀrksammar interaktionen som individen utsÀtts för.Arbetsmailen Àr ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av bÄde Information overload och Interaction overload.

Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.

Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

GÀllivare kommun har beslutat om att en ny ishall skall byggas dÄ den befintliga ishallen i Malmberget Àr fallfÀrdig. FrÄn början fanns det 5 alternativ för var den nya ishallen skulle byggas. Till slut stod det mellan 2 platser, bÄda i Sjöparken.Sjöparken utgörs av en ÀlvfÄra. Marken har tidigare varit myrmark, men har avvattnats och fyllts igen med schaktmassor. Idag Àr marken fortfarande relativt fuktig pÄ sina hÄll.Under nÄgra veckor i februari och mars genomfördes olika borrningar i Sjöparken av Tomas Sandberg och Erik Modig WSP samhÀllsbyggnad.

 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Bakgrund: Under vÄr utbildning har vi bÄda utvecklat ett intresse för anvÀndandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss pÄ de klassiska sagorna dÄ deras rika symbolsprÄk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser ocksÄ att de klassiska sagorna Àr en del av det vÀsterlÀndska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgÄr i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och fÄ nya perspektiv pÄ livet. Med detta i Ätanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare Är.