Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jÀmförts med tanke pÄ skillnader, överrensstÀmmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras Àr olika gÀllande lÀge, utformning, anvÀndning och historia.

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.

SjÀlvstudier upplevs av mÄnga lÀrare och elever, Àven i denna studie, som en mycket viktig del av lÀrandet. Hemmet eller andra avskilda platser som bibliotek kan erbjuda en lugnare studiemiljö Àn skolans, vilket Àr essentiellt för koncentrationen. Flera av lÀrandets nödvÀndiga delmoment, att nÄ förstÄelse, lÀra in fakta och repetition gynnas av sjÀlvstÀndigt arbete enligt forskning om lÀxans fördelar och nackdelar. Denna forskning pekar Àven pÄ vikten av att gradvis öva upp den mentala och praktiska förmÄgan till sjÀlvstudier. Det senare kan anses vara avgörande inför ett sjÀlvstyrt livslÄngt lÀrande i yrkesliv och högre studier sÄvÀl som i den privata sfÀren.I det hÀr arbetet intervjuades fem lÀrare individuellt och Ätta naturvetarelever i grupp om vilka faktorer de ansÄg var avgörande för att elever Àgnar sig Ät sjÀlvstudier.

Bakgrund: Höftfrakturer hos Àldre ökar varje Är, bÄde hos mÀn och kvinnor, och Àr ett av de största hÀlsoproblemen. Cirka en fjÀrdedel av alla platser pÄ ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvÄrden miljonbelopp varje Är. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos Àr en utbredd sjukdom som ger en minskad hÄllfasthet i benet och ökar risken för frakturer.

I Sverige pÄgÄr en process dÀr allt fler mÀnniskor betraktar sig som icke-religiösa och vÀljer att lÀmna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhÀllsutveckling Àr det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrÄgas i framtiden. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilka gestaltningsprinciper som Àr viktiga för dessa platser och hur dessa principer pÄverkar önskvÀrd karaktÀr. KyrkogÄrden har traditionellt stÄtt för vÀrden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa vÀrden Àr betydande för mÀnniskan inte minst dÄ hon bearbetar en förlust eller traumatisk hÀndelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja mÀnniskan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

Syftet med denna studie var att jÀmföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och fÄ svar pÄ de ansvarigas uppfattning gÀllande tillgÀnglighet och anpassning, dÄ tidigare studier visat pÄ brister gÀllande dessa omrÄden. Barn med funktionsnedsÀttning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriÀrer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmÀnna platser och byggnader vara tillgÀngliga för alla Är 2016. Metod: En enkÀtundersökning med mixad metod genomfördes dÀr enkÀter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jÀmfördes genomgÄende med en studie frÄn 2001.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Detta Àr en uppsats som har som syfte att undersöka vad vÄra medier har för roll i skapandet av vÄra bilder av De Andra. Den bygger pÄ en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet pÄ Fadime. Syftet Àr ocksÄ att studera i vilken mÄn bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter frÄn oss sjÀlva. De undersökta tidningarna Àr Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnts. UtifrÄn en analysnyckel, Äterkommande ord, begrepp och kategorier, Àven symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.

Flera av jordens kattdjur stÄr just nu inför hot om utrotning, och bevarandeprojekt bedrivs sÄvÀl in situ som ex situ för att förhindra detta. Pallaskatt (Felis manul) Àr för nÀrvarande listad som starkt hotad enligt CITES. Bevarandeprojekt pÄ arten bedrivs bland annat i europeiska djurparker, dÀr man genom forskning hoppas kunna öka katternas möjligheter till överlevnad. Denna studie utfördes pÄ tvÄ pallaskatter pÄ Parken Zoo i Eskilstuna, och fokuserade pÄ hur katterna utnyttjade hÀgnet, samt deras aktivitetsbudget. Studien hade Àven som ursprungligt syfte att undersöka bohÄlepreferens hos katterna, men dÄ de i hÀgnet utplacerade bohÄlorna besöktes vÀldigt sÀllan av katterna, kunde studien inte visa pÄ nÄgot resultat hÀr.