Syftet med denna studie Àr att pÄ gymnasieskolor undersöka vad elever och lÀrare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lÀra sig grammatik, hur lÀrare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten sÀger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och Àven olika synsÀtt pÄ grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metod i enkÀtform. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elever definierar begreppet grammatik som lÀran om sprÄkets byggnad, det vill sÀga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Bakgrund: De kommande Ären gÄr mÄnga mÀnniskor födda pÄ 1940-talet i pension. I och med detta stÄr mÄnga smÄföretag inför ett Àgarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krÀvs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska vÀxa och mÄ bra. Att vara den som adopterar en baby Àr dÀrmed ett stort beslut som omgÀrdas av mÄnga olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver kÀnna till.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad köpare av smÄ Àgarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid Àgarskifte och skapa en förstÄelse för dessa problem.

Motivation Àr det som driver oss mÀnniskor till handling och som fÄr oss att agera pÄ olika sÀtt. För att genomföra en livsstilsförÀndring krÀvs det motivation, men vad Àr det som motiverar mÀnniskan till handling? Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förÀndring Àr nödvÀndig samt hur motivationen pÄverkat förÀndringsprocessen. Studien undersöker Àven om det gÄr att urskilja nÄgon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförÀndringar. I studien har fem informanter som genomgÄtt olika livsstilsförÀndringar intervjuats.

Skolan Àr ett stÀndigt debatterat Àmne dÀr mÄnga har Äsikter om dessutformning sÄ vÀl som syfte. I olika mÀtningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svÄrt att mÀta sig med jÀmbördiga nationer runt om i vÀrlden. Rollen som lÀrare harkommit att omprövas dÀr den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försÀmrad motivation sÄvÀl somarbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsstÀllelse.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvÀrldens och branschens krav och förvÀntningar. Som yrkeslÀrare skapas mycket eget lÀromedel och syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som anvÀnds i studien Àr sociokulturellt perspektiv, motivation och lÀromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgÄngspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkÀtundersökning.Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar trÀning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gÀrna ha bÄde teoretiska och praktiska presentationer av lÀraren.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka retoriska medel som anvÀnds för att möjliggöra identifikationen mellan lÀsaren och huvudkaraktÀren Mamma Mu. Uppsatsen anvÀnder sig av teorier om berÀttelser och identifikation, framhÄllna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt omrÄde har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrÄn kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen Àr att det i boken tillÀmpas antites för att distansera Mamma Mu frÄn hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna kÀnna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som lÀsaren, upprepning för att kontinuerligt bekrÀfta att Mamma Mu Àr ett barn; entymem för att lÀsaren ska sjÀlv komma till slutsatsen att Mamma Mu Àr ett barn..

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction.A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions.The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards..

Regleringsbrevet Àr ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gÀllande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka Àr fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. LantmÀteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen Àr beroende av avgifter för sina tjÀnster och produkter. Kunderna Àr av skilda slag, allmÀnheten, kommunala och statliga verksamheter, men ocksÄ nÀringslivet. Endast 25 % av LantmÀteriets omsÀttning Àr anslagstilldelning frÄn regeringen resterande del Àr intÀkter frÄn nÀringslivet.

Den resa ni ska fÄ följa med pÄ börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund dÀr jag bland annat nÀmner tvÄ upptÀckter under vÄren 2004 som jag blev mer nyfiken pÄ och som jag hade en önskan att fÄ fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna pÄ skolan och dels pÄ sÀttet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "MÄsen" under workshopen dÄ vi tog in de nya ettorna. UpptÀckterna gÄr under rubriken ?att fÄ se vÀrlden pÄ ett nytt sÀtt?. I brevet nÀmner jag ocksÄ hur jag hade tÀnkt att gÄ till vÀga för att dokumentera mitt magisterarbete.

Syftet med vÄr studie var att identifiera nÄgra centrala utmaningar och problem i förstÄelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn pÄ lÀrande och kunskap. Det Àr en kvalitativ studie som Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i Ärskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att frÄga barnen vad som Àr roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde Àven att frÄga om vad barnen tyckte var trÄkigt i skolan för att se vad barnen ansÄg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lÀrande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som vÀsentlig för deras framtid.

The objective of this study was to bring further knowledge to the subject as to what influences students motivation and self-esteem. The study had focus on role that the teachers play in these aspects. The study was done by using both a qualitative and quantitative approach. The qualitative method was interviews based on six interviews with two teachers and four students from two different classes. The quantitative method was a questionnaire study that was done in both classes.

Rapporten beskriver polisens svĂ„righeter att informera unga gĂ€rningsmĂ€n om medling nĂ€r ett brott Ă€r begĂ„nget. Fokus ligger pĂ„ de yttre polisernas arbete i VĂ€sternorrlands lĂ€n dĂ€r tre nĂ€rpolisomrĂ„den, Sundsvall, SollefteĂ„ och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa omrĂ„den utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsĂ€renden i de olika omrĂ„dena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfrĂ„ga unga gĂ€rningsmĂ€n, som inte fyllt 21 Ă„r, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga Ă„terfall i brott för gĂ€rningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lĂ€rande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ämne/kurs: Management, 20 poĂ€ng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: HĂ„kan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lĂ€rande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport Ă€r att förmedla vĂ„ra lĂ€rdomar och att utifrĂ„n dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill ocksĂ„ göra ett inlĂ€gg i diskussionen om det goda arbetet och den lĂ€rande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vĂ„r managementsyn med de insikter vi nĂ„tt genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lĂ€rdomar: 1Strategianpassning till snabb omvĂ€rldsförĂ€ndring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bĂ€ttre Ă€n dess implementering tillĂ„ter 3 God motivation bygger pĂ„ en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan bĂ„de gynna och hĂ€mma motivation 5 Feedback Ă€r samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lĂ€rande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lĂ€rdomar formar vĂ„ra ambitioner som managers men likriktar inte vĂ„ra sĂ€tt att leva upp till dem.

Strategier för kompetensförsörjning har fÄtt en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gÀller dÀrför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrÄn det behov som finns pÄ marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens Àr sÄledes viktigt för att kunna konkurrera pÄ en förÀnderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning vÀxer fram, det vill sÀga vilka förhÄllanden ledningen tar hÀnsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar pÄ kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom tvÄ kunskapsföretag anvÀnde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika företag.

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.