Titel:Belöning som motivationsfaktor - Belöningssystemets pÄverkan pÄ motivationNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi, 15hpFörfattare:Anna Ohlsson & Karin MellinHandledare:Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och PÀr VilhelmsonDatum:2014 majSyfte:Idag Àr de anstÀllda en av företagens viktigaste resurser. MÄnga företag tillÀmpar nÄgon form av belöning för att motivera sina anstÀllda. Syftet Àr dÀrför att skapa en förstÄelse för hur ledare pÄverkar sÀljares motivation med belöningssystem.FrÄgestÀllningarna som vi kommit fram till efter en genomgÄng av befintlig teori Àr;1. Hur kan chefer motivera sina anstÀllda att nÄ andra mÄl Àn sina personliga mÄl?2.

Arbetet redovisar ett projektarbete som utförts pÄ AB Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad dÀr planhetsavvikelser av en specifik detalj har analyserats. Analyserna har tagit hÀnsyn till bÄde yttre och inre faktorer i gjuteriprocessen och resultat visar att kylningen av detaljen har en betydande inverkan pÄ detaljens planhet..

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever i Ärskurs nio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hÀlsa. Dessutom undersöktes hur idrottslÀrarna motiverar sina elever sÄ att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sin teoretiska utgÄngspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), men Àven annan relevant forskning inom omrÄdet har haft betydelse för den teori som resultaten i studien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslÀrare och med de intervjuresultaten som grund utformade vi en enkÀt till elever i Ärskurs nio pÄ tre olika skolor angÄende deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hÀlsa. I studien medverkade totalt 164 elever i Ärskurs nio.

Den hÀr uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstÄs genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla anvÀnder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de anvÀnder rollspel och varför de gör det. SvÄrigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frÄgestÀllningar och analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv.

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som pÄverkar beteendet hos anstÀllda i frÄga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förvÀntningar. NÀrvaron av specifika och höga mÄl kan öka en individs prestation, och verksamhetsomrÄdet kan kompensera för bristen pÄ yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. EnkÀten besvarades av totalt 66 medarbetare, hÀlften frÄn vardera av sektorerna.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera vilka motivationsfaktorer, passionsfaktorer samt vilken grad av sjÀlvförtroende som uppvisas hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Vidare undersöktes samband mellan passion och sjÀlvförtroende samt hur motivation var relaterat till passion och sjÀlvförtroende. I studien deltog 288 manliga och kvinnliga fotbollspelare i Äldrarna 15-17 Är (M=16,02, Sd=1,06) frÄn svenska ungdomslandslaget i fotboll. I studien anvÀndes Vealeys Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) och The Passion Scale (PS). Resultatet visade att det fanns statistiska signifikanta samband mellan de tre variablerna passion, motivation och sjÀlvförtroende.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

Denna uppsats handlar om hur motionÀrer upplever musiken under styrketrÀningspass vid grupptrÀning och vad i musiken som Àr motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag anvÀnt mig av observation, enkÀt och analys av musik vid ett och samma styrketrÀningspass pÄ Olympen TrÀningscenter. Empirin har utvÀrderats och tolkats utifrÄn den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan frÄn University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Syftet Àr att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes i Ätta klasser, bÄde pÄ studie- och yrkesförberedande program och pÄ tvÄ olika skolor dÀr eleverna lÀser idrott och hÀlsa 1. Syftet var att utifrÄn ett motivationsperspektiv fÄ klarhet i vilka faktorer som pÄverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hÀlsa 1 och om det fanns nÄgra likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville Àven belysa vad eleverna skulle vilja förÀndra i undervisningen i idrott och hÀlsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att bÄde inre och yttre motivationsfaktorer pÄverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa.

I dagens informationssamhÀlle blir konkurrensen allt hÄrdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjÀnsteföretag dÄ det Àr en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett sÄ bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna Àr det dÄ viktigt att de Àr motiverade. Handlingsfrihet Àr ett verktyg för att motivera sina anstÀllda och innebÀr, ?Att ge anstÀllda befogenhet att sjÀlva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda pÄ vilka inre bilder en individ konstruerar nÀr denna lyssnar pÄ en ljudberÀttelse. Syftet var att kunna jÀmföra en individs bilder med andra som har lyssnat pÄ samma ljudberÀttelse. Undersökningen som gjordes innehöll Ätta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsÀtt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan pÄminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berÀttelsen överensstÀmde bÀst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare pÄ destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig pÄ hemmaplan, de högsta ledarna pÄ utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sÀtts upp hemifrÄn och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att fÄ fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmÀrkande i vÄrt resultat Àr att reseledarna frÀmst drivs av inre faktorer sÄsom ansvar och personlig utveckling och lÀgger mindre vikt pÄ yttre faktorer sÄsom lön och arbetstider.