Sök:

Sökresultat:

1354 Uppsatser om Mćl och kriterier - Sida 23 av 91

Optimering av boids med genetiska algoritmer

Boids handlar om att simulera flockar genom sjÀlvstÀndiga individer. Styrningen utgÄr frÄn tre grundregler, undvika kollision, centrera flocken samt matcha hastighet. För att framhÀva vissa beteenden kan reglerna viktas. Dessa vikter kan sÀttas manuellt, men de kan ocksÄ optimeras, exempelvis med genetiska algoritmer. Detta examensarbete utgÄr frÄn Chen, Kobayashi, Huang och Nakao (2006) arbete om optimering av boids med hjÀlp av en genetisk algoritm.

"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : MÀns tal om egen vÄldsanvÀndning i polisförhör och rÀttegÄngar

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Tidigare toner : Vikingatida musikinstrument och ljudredskap frÄn JÀrrestad, UppÄkra och Löddeköpinge

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet frÄn JÀrrestad, UppÄkra eller Löddeköpinge, vilket innebÀr att jag utifrÄn bestÀmda kriterier undersökte fyndmaterial frÄn JÀrrestad och UppÄkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjÀllror, en del av en klocka, en del av en stÀmnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits pÄ nÄgon eller nÄgra av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket vÀl ha kunnat tillverka alla av de nÀmnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnÀt de hade med omgivningen och andra lÀnder..

Energieffektivisering i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse : Ett förslag pÄ modell för utvÀrdering av energieffektiviserande ÄtgÀrder

Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.

Kemikalier i Byggmaterial : mot det framtida Stockholm, en stad i vÀrldsklass

Syftet med detta arbete Àr att faststÀlla hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall Àven ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pÄgÄr ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begrÀnsa anvÀndandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat stÀlls krav dÄ staden upplÄter eller sÀljer mark för byggande.I dagslÀget hÀnvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gÀller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag anvÀnder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att pÄverka som myndighetsutövare Àr Ànnu inte fullt utnyttjad.

Serverklustring

Klustring innebÀr att flera servrar arbetar tillsammans och pÄ sÄ sÀtt klarar av en uppgift som en ensam server inte skulle klara. Klustring kan ocksÄ anvÀndas för att sÀkra drift med hjÀlp av en eller ett flertal servrar som vÀntar i startgropen om den aktiva servern som tillhandahÄller tjÀnsten gÄr ner. Detta examensarbete utfördes genom att först undersöka vilka kluster­lösningar som fanns tillgÀngliga. DÀrefter utfördes intervjuer med företag som anvÀnde sig av olika typer av klustring. Laborationer gjordes för vidare undersökning av nÄgra av de mjukvaror som de intervjuade företagen anvÀnde. Det upptÀcktes att variationen av lösningar hos de intervjuade företagen inte var sÄ stor som förvÀntat innan arbetet pÄbörjades. Efter genomförd litteraturstudien och intervjumaterialet, för att sedan ge rekommendationer pÄ vilka lösningar som bör vÀljas av exempelföretag utifrÄn vilka krav och kriterier som finns hos dessa..

Individuell lönesÀttning och motivation: en fallstudie pÄ
VĂ€gverket, Region Norr

Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat nÀr de Àr en del av nÄgot större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesÀttning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvÀgagÄngssÀttet vid individuell lönesÀttning, pÄ VÀgverket, Region Norr. Vi ville Àven utreda om individuell lönesÀttning Àr motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkÀter till samtliga medarbetare.

Hur pÄverkas en hjÀlporganisations arbete av dess struktur?

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns nÄgra organisationsformer som genom att underlÀtta och förbÀttra arbetet, Àr att föredra för bistÄndsorganisationer nÀr det gÀller genomförande av hjÀlparbete i u-lÀnder. DÀrmed syftar uppsatsen ocksÄ till att producera tips som kan vara anvÀndbara för bistÄndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sÀtt som en hjÀlporganisations struktur pÄverkar dess arbete samt tips pÄ vilka ÄtgÀrder som kan tas, under rubrikerna: arbetssÀtt, ledning, anstÀllda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjÀlporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· vÀldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara pÄ drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Hinder och möjligheter med att nÄ en bred mÄlgrupp ? hos Fast Fashion-företag

Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.

FrÄn G till E : En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Patienters upplevelser av en hjÀrtinfarkt

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjÀrtinfarkt ser ut. Syftet Àr dÀrför att undersöka patienters upplevelser av en hjÀrtinfarkt. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur patienter upplever stöd och information frÄn sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal samt vilken information som Àr viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts dÀr vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar anvÀnts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

FörutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar.

MatematiksvÄrigheter och laborativ matematik

Denna studie riktar sig till lÀrare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr att fÄ en klarhet i om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien Àr en litteraturstudie dÀr forskares resultat presenteras och jÀmförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, dÄ syftet i artiklarna mÄste stÀmma överens med vÄrt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn pÄ nyckelbegreppen som vi har.

MÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard inom sjukvÄrden

Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->