Sök:

Sökresultat:

1354 Uppsatser om Mćl och kriterier - Sida 22 av 91

LikvÀrdig bedömning av praktiska moment i skolan samt pÄ arbetsplatsförlagd tid

I skolan talas det om hur viktigt det Àr att man bedömer varje individ utifrÄn skolverkets betygskriterier. PÄ salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier nÀr man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om eleverna blir likvÀrdigt bedömda pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i tvÄ helt olika vÀrldar. En av orsakerna Àr att handledarna inte har tillrÀckligt med tid att sÀtta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lÀrarna inte tilldelas tillrÀckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

SvÄrigheter kring bedömning och betygsÀttning: nÄgra lÀrares
Äsikter om betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns svÄrigheter kring hur lÀrare bedömer och betygsÀtter inom Àmnet idrott och hÀlsa Är 9 för betyget godkÀnt. De delfrÄgor vi söker besvara Àr: Vilka kriterier anvÀnder sig lÀrarna av i sin bedömning? Hur medvetna Àr lÀrarna i sin bedömning? Vad bedömer lÀrarna och pÄ vilka grunder? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom intervjuer som transkriberas och tolkats genom den hermeneutiska modellen. Resultatet i denna undersökning visar att de rÄder brister i lÀrarnas utbildning och fortbildning, att de till viss del lever kvar i det relativa betygssystemet. Det framkom att nÀrvaro och prestation Àr viktigt för bedömning, Àven observation anvÀnds som bedömningsunderlag..

ÅtgĂ€rdsprogram för elever i behov av sĂ€rskilt stöd : Pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt gentemot hantering av elever som saknar diagnos men har ett Ă„tgĂ€rdsprogram

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag pÄ nÄgra principer och diskurs kring dessas korrelation

Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

En steril reproduktion? : en analys av normerna kring adoptivförÀldraskapet

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

LÀrare och elevers syn pÄ betygssÀttning

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.

realisation och utdelning av sakvÀrden

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvÀrden Författare Claes MÄrtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende pÄ utdelningens disposition behandlas utdelningar pÄ olika sÀtt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall vÀrdering av sakutdelning ske till bokförda vÀrdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda vÀrde Àr 100 kkr.

Normsystem för wastecollectorssystemet

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) Àr en typ avmultiagentsystem dÀr agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger pÄ deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete Àr att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sÄdant. GÄr det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajÀmföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Materialval i byggprocessen : UtvÀrdering av ?metod för val av sunda ytmaterial?

Allt byggande innebĂ€r en miljöbelastning i nĂ„gon form men med en bra arbetsmetod som dessutom Ă€r enkel att anvĂ€nda kan byggsektorns miljöpĂ„verkan minska. NĂ€r olika byggmaterial ska jĂ€mföras finns det mĂ„nga faktorer att vĂ€ga in om ett miljö- och hĂ€lsomĂ€ssigt bra val ska göras. År 2012 tog tvĂ„ byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jĂ€mföra olika ytmaterial ur miljö-, hĂ€lso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den hĂ€r rapporten görs en utvĂ€rdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden bestĂ„r av en multikriterieanalys dĂ€r kriterier som rör miljö, hĂ€lsa och funktion ingĂ„r.

Litteraturbank för de tidiga skolÄren

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

Svenska gymnasieelevers anvÀndning av partikelverb : Svenska och svenska som andrasprÄk i jÀmförelse

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

Ahimsa : VĂ€gen till ett fridfullt liv

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.

Fungerar företags belöningsystem motiverande? -en studie av tio svenska företag

Syftet Àr att utvÀrdera i vilken utstrÀckning svenska företags belöningssystem motiverar de anstÀllda. PrimÀrdata inhÀmtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet pÄ företagen. SekundÀrdata inhÀmtades via en teorigenomgÄng av böcker, artiklar och uppsatser hÀmtade ur Lunds Universitets Bibliotek. TeorigenomgÄngen mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara motiverande för de anstÀllda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.

VÀgledning pÄ arbetsförmedlingen. En kvalitativ studie

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vÀgledning pÄ arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning pÄ arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta sÄ valde jag att intervjua sex vÀgledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna nÄgon skillnad i deras arbetssÀtt.

Behandlingseffekter av barn med dissociativ problematik

Studier pÄ barn med en dissociativ problematik utifrÄn ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv Àr ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera pÄ rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhÄllningssÀtt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes pÄ en barnpsykiatrisk mottagning och pÄgick under sex mÄnader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades pÄ mottagningens population och egna kriterier.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->