Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

The purpose of this report is to develop a visual identity and a brand book for the company Yakobs Ram & Reklam (Yakobs Frame and Advertising). To answer the question of how a brand book should be designed for a company that manage several businesses within one brand a qualitative approach including a case study has been conducted.This qualitative method included research on brand building, logotypes, colour, design and typography and interviews with the company Yakobs Ram & Reklam and three representatives from the advertising agencies Anfang and Jerhammar & Co.In order to develop a brand manual for a company with several businesses, the study revealed that there should be a main logo where the secondary logos, consisting of the various components of the company, are linked by colour coding. In addition, the study has shown that the key elements to include in a brand book are the use of the logo, colour, typography, visual style and profile products including brochures and business cards. These findings form the basis of the brand manual and are the result of this work. As the amount of previously known facts regarding the construction of a brand book are scarce, the choice of method has been crucial and the data generated can be generalized and applied to new similar cases.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Kommunikationsbyråerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi där det läggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmågor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ändå vara ett kommunikationsmedium som kan säkerställa att de utbyten som sker på konsumentmarknaden verkligen är miljömässigt värdeskapande för de parter som ingår i utbytesprocessen. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med personer på åtta olika kommunikationsbyråer i Sverige. Studien redogör för byråernas insyn i kundföretagen och de intervjuades åsikter och värdegrund i miljöfrågor. Byråerna har överlag interaktiva och långvariga kundrelationer som både säkerställer en god insyn i det beställande företaget.

Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gäller skyddet för barn vid marknadsföring. Utgångspunkten i arbetet tar sikte på Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs på området. Metoden som används i arbetet är den rättsdogmatiska metoden som bygger på grundantagandet att rätten består av ett sammanhängande nätverk av rättsregler. Rättsdogmatiken karaktäriseras genom sitt sätt att beakta rättskällorna i viss hierarkisk ordning, den så kallade rättskälleläran. Synen på rättskälleläran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn på rättskälleläran.

Hur uppfattas Nespressos varumärke av deras konsumenter? Hur skiljer sig konsumenternas uppfattningar ifrån Nespressos uppfattningar om sig själva? Upplevs varumärket som det är tänkt att göra? Anser konsumenterna att Nespressos lyckats med sitt varumärkesarbete? Att arbeta med varumärkesuppbyggande process kan anses vara omfattade och komplext. Varumärkesarbete består av flera olika delar som måste samspela och arbeta för att skapa en helhet. Reklam är även en viktig del i att skapa mening i konsumenternas medvetande. Detta utgör utgångspunkten för denna uppsats.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Syftet med uppsatsen är att studera Guldäggstävlingens påverkan på reklamköpare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av telefonintervjuer. Empirin utgörs av svar från projektledare på reklambyråer och uppdragsgivare från reklamköpande företag, som under åren 2001-2004 erhöll Guld- eller Silverägg i kategorierna dagspress- och tidskriftsannonsering i Guldäggstävlingen. Då undersökningens resultat visade att den största påverkan skedde på kreatörerna på reklambyråerna valde vi att använda oss av Maslows behovsteori för att visa på vilka individuella plan som Guldäggstävlingen motiverar kreatörerna. Vi använde oss även av teorier kring kreativ reklams genomslagskraft i annonsträngseln (som utgör en del av bruset i Shannon & Weawers kommunikationsmodell) för att visa på hur reklamköpare påverkas av kreatörernas ansträngningar.

Om pornografiska drag av tre reklamfotografier. De tre bilderna analyseras bland annat med hjälp av verk av Jane Burton, Zoe Leonard och Pierre Molinier. Det hävdas att samhället har blivit alltmer sexualiserat och att det syns i de reklambilder som publiceras..

Det här examsarbetet handlar om hur det är att arbeta som modellerare på ett relativt stort VFX-företag i London. London har de flesta och de största filmeffektföretagen och postproduktionsföretagen i Europa. Här görs effekter för film, reklam och tv program. I den här rapporten beskriver jag hur det fungerar när man jobbar som 3D modellerare för filmer och vilka krav som ställs när modellerna förväntas vara fotorealistiska..

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velázquez?s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right ? if that was the intention.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.