Sökresultat:
1756 Uppsatser om Märsta centrum - Sida 41 av 118
Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten
Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Ăversiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.
Patienters upplevelse av pÄverkad sexualitet efter en hjÀrtinfarkt- En litteraturstudie
AbstractTitel: Pojkfotbollens primÀra mÄl - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14LÀrosÀte: Högskolan I GÀvleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hÄrdna och det kan ses som ett problem att tÀvlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare Äldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas hÀr pÄ vilket sÀtt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna stÄr för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det Àr en elitsatsning utan grÀnser som sker eller om leken stÄr i centrum i ett sammanhang dÀr alla som vill vara med Àr vÀlkomna.
Kunden i centrum, lagar, visioner och verklighet: En studie av bemanningen vid socialförvaltningens verksamhet för vÄrd och omsorgsboenden
Socialförvaltningens enhet för vÄrd och omsorgsboenden i LuleÄ stÄr inför omfattande utmaningar. Under vÄren Är 2015 förvÀntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjÀnstinsatser mot kund vid sÀrskilt boende för Àldre och dementa trÀda i kraft. Samtidigt som den allmÀnna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vÀgskÀl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgÄr frÄn en vÄrdtyngdsmÀtning har enligt mÄnga inom verksamhetens ledning börjat tjÀna ut sin rÀtt dÄ den lokala ?Àldre strategin? och den allmÀnna utvecklingen av en allt Àldre befolkning medfört att den spridning av vÄrdtyngd som existerade nÀr systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.
Pigtittaren : Ett kunskapsunderlag till Skansens snickeriverkstad
Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.
Riskreducering i fokus : En fallstudie av UPS expansion till Turkiet
I denna uppsats undersöks viktiga framgĂ„ngsfaktorer vid internationell expansion pĂ„ tillvĂ€xtmarknaderna i centrala Ăsteuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jĂ€mförs med utgĂ„ngspunkt i ett teoretiskt ramverk dĂ€r Uppsala-modellen stĂ„r i centrum, kompletterad med grundlĂ€ggande teoretiska förutsĂ€ttningar avseende egna etableringar respektive företagsförvĂ€rv samt avseende tillvĂ€xtmarknader. Studien inriktar sig pĂ„ huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget bestĂ„r av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgĂ„ngsfaktorer som analysen resulterar i Ă€r:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för bĂ„da företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att vĂ€xa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att Ă€ga bĂ„de försĂ€ljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter Ă€r generellt sett viktiga inom ett land.VarumĂ€rket och att synas Ă€r viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap frĂ„n det relevanta nĂ€tverket Ă€r nödvĂ€ndigt..
Hur kan mitt ursprung anvÀndas i min design? : En beskrivning av designprocessen
Rapporten beskriver ett examensarbete pÄ 10 poÀng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande pÄ Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten bestÄr i huvudsak av tvÄ olika moment. Det första som beskriver skÄnska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram tvÄ produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund Àr ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, dÀr jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter pÄ möbelmÀssan 2005. Gungstolen fick mycket uppmÀrksamhet bÄde i svensk och internationell press och dÀrmed vÀcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung.
Organisationsaspekter pÄ Hans Persson Bil
VÄr hypotes Àr det finns ett sÀrskilt sÀtt att arbeta pÄ eller att det finns en andainom koncernen och bland medarbetare. NÀr nu ett utomstÄende företag som dessutom varit bitter konkurrent under mÄnga Är tar över syret tror vi det finns en risk att en sÄdan anda kan kvÀvas eller att sÀttet att arbeta förÀndras. Syftet med vÄr studie Àr att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturenser ut inom Hans Persson bil i VÀsterÄs, med ett fokus pÄ beslutsfattande. Vi vill ocksÄ undersöka om anstÀllda vÀrdesÀtter och kÀnner en tillhörighet tillvarumÀrket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anstÀllda pÄ olika positioner i Hans Persson bil.
Analys och utformningsfo?rslag av produktionslina vid o?kad ordervolym av katalysatorer : Swenox AB
Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.
Blommor, bilar och superhjÀltar : Om skapandet av genus i barnfilm
Vi vet att barn ser mycket pĂ„ tv och har dĂ€rför valt att se pĂ„ fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgĂ„r ifrĂ„n Judith Butler och att genus Ă€r nĂ„got som hela tiden skapas och vĂ„rt syfte Ă€r att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhĂ„ller dessa. Ăven om undantag förekommer sĂ„ Ă€r filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten Ă€r i centrum och den blir i stort sett inte ifrĂ„gasatt.
Inköpsfunktioner vid Svenska smÄföretag : En inblick i inköpsprocessen och utvÀrdering av alternativa tillvÀgagÄngssÀtt
I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.
Coaching för lÄngtidsarbetslösa pÄ Arbets -och - Integrationscenter (AIC)
Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebÀr för personalen pÄ Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var pÄ vilket sÀtt menar intervjupersonerna att metoden kan hjÀlpa lÄngtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden anvÀndes och det empiriska materialet inhÀmtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: tvÄ deltagare, tvÄ coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjÀlpa individerna till förÀndring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill sÀga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad sjÀlvkÀnnedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebÀra att man fÄr bÀttre insikt i realiteter och skapar pÄ sÄ sÀtt ett bÀttre beslutsunderlag utifrÄn nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan anvÀndas i samband med arbetslöshet.
Ett landskap av tro. En uppsats om eventuella kopplingar mellan l?mningar fr?n yngre j?rn?ldern och de f?rsta kyrkornas placering i v?stra ?sterg?tland.
For some time, there has been a general thought that churches built in the Early Middle Ages in Scandinavia, around the 12th century, directly replaced cult buildings or cult sites from the Late Iron Age. There are archaeologists who have criticized this and were instead skeptical that churches at all were built on places where a pre-Christian cult building existed. Several examples from Scandinavia contradict this and show a continuity of place and cult from the Late Iron Age to the Early Middle Ages. The aim of this thesis is through a spatial analysis, study Late Iron Age archaeological sites in the landscape around thirteen churches located around lake T?kern in the western part of ?sterg?tland, to see if there is a place and cult continuity from the Late Iron Age to the Early Middle Ages at the selected locations.
Att mo?ta fo?retaget ur ett rumsligt perspektiv : Â Hur rummet kan fungera som en informationsla?nk mellan fo?retaget och beso?karen.
Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.
Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning
Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.
Revisorn i centrum : En studie om klassificering av övervÀrden vid rörelseförvÀrv
En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.