Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

Kometprogrammet Àr ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjÀlpa barn med beteendeproblem dÀr fokus ligger vid att förbÀttra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden anvÀnds belöning, positiv förstÀrkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nÄ detta mÄl.   Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka beteenden som pedagogerna ville förÀndra hos eleverna med hjÀlp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta dÄ mitt syfte var att försöka förstÄ pedagogernas subjektiva upplevelsevÀrld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att fÄ ett sÄ mÄnga olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade pÄ att anledningen till att pedagogerna började anvÀnda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

Timing innebĂ€r att bedöma tid och reglera sitt beteende tidsmĂ€ssigt. Precision i timing pĂ„verkas bland annat av sensorisk feedback, men det Ă€r inte kĂ€nt om starkare feedback ökar precisionen. Femton mĂ€n och fem kvinnor genomförde en synkroniserings- och produktions-uppgift dĂ€r feedbackljuden under produktionen förekom i fem ljudstyrkenivĂ„er (65-105 dB i 10 dB steg) och tvĂ„ frekvenser (120 & 4200 Hz). Jag fann en signifikant interaktionseffekt mellan ljudnivĂ„ och frekvens. Även signifikanta skillnader i hur man skattade ljuden och skillnader i hur mĂ€n och kvinnor skattade pĂ„trĂ€ffades.

I dagens samhÀlle handlar det om att vara sÄ effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gÄng sa att ?Tid Àr pengar?, Àr nÄgot som vi mÀnniskor allt mer tagit fasta pÄ dÄ vi stÀller höga krav pÄ utvecklingen och dess teniska förmÄgor. Idag har de flesta mÀnniskor tillgÄng till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrÄn jobbrelaterade aktiviteter, hÄlla kontakten med nÀra och kÀra, söka information om vad som hÀnder i vÀrlden och i vÄr omgivning, till mer nöjesinriktade delar sÄsom online spel och shopping.

Vi upplever att mÀnnen uppvisar ett förÀndrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för sÄvÀl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken pÄ ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och sjÀlvbild. Det blir dÀrför viktigt för företagen att nÄ denna grupp.Uppsatsen syftar till att ge en mÄngdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det vÀxt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmÀrker mÀns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsÀga vad som kommer att kÀnneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. Vi har arbetat utifrÄn en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett djup i uppsatsen.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation Àr att vi fÄtt uppfattningen att kommunikationen pÄ arbetsplatsen Àr en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredstÀllande. Syftet med denna uppsats Àr att belysa, beskriva och förstÄ eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gÀller ledarnas kommunikation pÄ ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det Àr fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att fÄ ut bÀsta resultat av intervjuerna anvÀndes en semistrukturerad intervjuguide.

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man Àr ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn pÄ popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Syfte: Studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första Àr att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra Àr att analysera proxy voting utifrÄn den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och Àgande.Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkÀtundersökning med företag pÄ large cap-listan.Slutsatser: Svensk bolagsstyrning Àr i förÀndring, Àgare som visar upp ett nytt beteende. Det stÀlls krav pÄ bÀttre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod..

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

AbstractThe main purpose of this study is to examine which essential traits floorball coaches for men?s and women?s team require. One issue was to see if there was any distinction between which leader traits and behaviors the players and the coaches regarded as essential. Another issue was to see if the coaches? behaviors differed whether he was coaching men or women.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-Äringar uppfattade avvikande beteende frÄn sociala och kulturella mönster för mÀn och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i sÄ fall hur, barnen reagerade pÄ en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att lÀsa en bok för tvÄ olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön pÄ huvudpersonen. Barnen reagerade inte pÄ detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen Àr betydelsefull för lÀrare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

The horses have been in the care of humans for about 5000-7000 years. But even though the horses have been domesticated and artificial selected for such a long time their natural behaviours and instincts still remains. In the rich countries there are many people who have the opportunity to ride either on their own horses or at riding schools. Many of these people have not grown up on farms and have no experience of handling big animals. This can lead to implications of the horses? welfare.