Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Syftet Àr att undersöka huruvida övergÄngen till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i nÄgra effekter i balansrÀkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jÀmföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergÄngen till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstÄ till följd av övergÄngen till IFRS överrensstÀmmer med uttalanden gjorda i affÀrstidningar och annan fackpress. VÄr intention Àr slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt Àndrat framtida beteende till följd av övergÄngen till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad pÄ en kvalitativ metod, eftersom vi Àmnade uppnÄ en djupare förstÄelse av det vi studerade.

Bakgrund: MĂ„nga företag arbetar idag i virtuella team eftersom det ger en möjlighet att samla kompetens utspridd pĂ„ flera platser utan att behöva spendera tid och pengar pĂ„ resor. Virtuella team ger ocksĂ„ möjligt att arbeta med en uppgift över hela dygnet. Genom att en arbetsuppgift flyttas mellan tidszoner under dygnets timmar. Även om virtuella team har sina fördelar sĂ„ finns det problem. Dessa inkluderar sĂ€mre teamsammanhĂ„llning, arbetsglĂ€dje, tillit, samarbetsbeteende, social kontroll och engagemang i att nĂ„ teamets mĂ„l.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor sÄvÀl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare Är har det uppstÄtt nya möjligheter för mÀnniskor att kommunicera med kollegor som Àr fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt Àr mÄnga företag verksamma pÄ global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för att fÄ ett vÀl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Hot mot anstĂ€llda inom polisen Ă€r ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, bĂ„de för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlĂ€gga fenomenet och utifrĂ„n detta ge de anstĂ€llda förutsĂ€ttningarna att kunna hantera utsattheten Ă€r dĂ€rför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anstĂ€lld vid Polismyndigheten i VĂ€sterbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkĂ€t distribuerades till alla anstĂ€llda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom ?ÂČ, oberoende t-test och envĂ€gs ANOVA.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.

I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science.

Idag anvÀnder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa pÄ webbplatser. Det vi för 15 Är sedan gjorde med dator gör vi idag med lÀtthet med en mobiltelefon, till exempel bankÀrenden och bokar tÄgbiljetter. I denna studie görs en undersökning pÄ skillnader i hur samma webbplats anvÀnds pÄ dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som lÀngd pÄ besök, vilka knappar som klickas pÄ, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hÀnsyn till hur webbplatsen Àr utformad med hÀnsyn till de riktlinjer som idag finns för anvÀndarvÀnlighet pÄ en webbplats.

I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka nÄgra gymnasieungdomars kunskap och uppfattningar betrÀffande sexuellt beteende samt hur ungdomarna menar att man omsÀtter dessa i praktiken. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att nÀrma oss vÄrt syfte: ? Vad har ungdomarna för kunskap och instÀllning till könssjukdomar, frÀmst klamydia?? Vad anser ungdomar om anvÀndandet av preventivmedel i allmÀnhet och kondom i synnerhet?? PÄ vems ansvar och under vilka omstÀndigheter sker och förhandlas sÀkrare sex?? Vilken instÀllning har ungdomar vad gÀller tillfÀlliga sexuella förbindelser och antal partners?? TÀnker killar (pojkar) och tjejer (flickor) lika om detta eller finns det könsskillnader i deras uppfattningar och beteende? För att kunna fördjupa vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av de tvÄ datainsamlingsmetoderna fokusgrupper och vinjettmetoden. AnvÀndandet fokusgrupper handlade om att vi ansÄg att denna metod skulle hjÀlpa oss att fÄ en mer övergripande bild av Àmnet. Den hjÀlper oss att se processer och diskussioner i en grupp, vilket ocksÄ var det vi ville koncentrera oss pÄ.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.