Undersökningen redogör för hur fem pedagoger och en specialpedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svÄrigheter och behov. Den belyser Àven hur pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ förskolor, i tvÄ olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn den litteratur jag tagit del av Àr tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svÄrigheter nÀr de blir Àldre. I skolan kan det röra sig om skolk och svÄrigheter med kompisrelationer men Àven risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.

I föreliggande rapport utreder vi tvÄ olika mekaniska pendlars rörelsemönster. För att utföra arbetet krÀvs anvÀndning av Lagranges ekvationer, som Àr ett enkelt sÀtt att formulera rörelseekvationer för ett mekaniskt system. NÀr dessa rörelseekvationer löses utnyttjar vi Sophia, ett symboliskt programmeringssprÄk baserat pÄ Maple. Uppgifterna löses numeriskt med relevanta begynnelsevÀrden för respektive problem.Ett övergripande mÄl Àr att visa att man kan lösa Lagranges ekvationer, som Àr svÄra att framstÀlla symboliskt och ofta omöjliga att berÀkna för hand, pÄ ett enkelt sÀtt genom att integrera numeriskt med hjÀlp av programmeringssprÄk sÄsom Sophia.För att lösa Lagranges ekvationer berÀknas inledningsvis det mekaniska systemets kinetiska- och potentiella energi. DÀrefter berÀknas Lagrangefunktionen, genom att subtrahera kinetiska energin med potentiella energin, och nÀr denna erhÄllits kan Lagranges ekvationer framstÀllas.Resultaten presenteras med animering av rörelsemönstret och grafisk presentation av systemets parametrar.

Massiva multispelar onlinerollspel (MMORPG) Àr idag en vÀlutvecklad industri. Det finns Àven ett fÄtal vars ekonomi och loot Àr baserade pÄ riktiga pengar. Loot Àr de föremÄl en spelare kan erhÄlla genom att t.ex. döda monster och ett lootsystem Àr de interna mekanismer som hanterar hur loot distribueras i ett spel. Lotterilagen och Lotteriinspektionen reglerar vad som Àr ett lotteri i Sverige, om ett spel Àr slumpbaserat och spelaren eller spelarna kan vinna mer Àn de satsar, sÄ mÄste arrangören fÄ en licens utfÀrdad.

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

I den dominerande samhÀllssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det gÄr emot den rÄdande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid mÀnniskor som inte följer normerna och ses dÀrför som avvikare. Vad Àr det som fÄr vissa personer att bryta mot lagen? Denna frÄga Àr komplex eftersom alla individer pÄverkas av yttre faktorer pÄ olika sÀtt. Författarna Àr intresserade av hur yttre faktorer kan pÄverka mÀnniskor till att begÄ brottsliga handlingar.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Makt Ă€r förmĂ„gan att förĂ€ndra och styra, bĂ„de för Hobbes och för Dahl, om det sĂ„ Ă€r att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig Ă€r den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar mĂ€nniskor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det Ă€r i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av mĂ€nniskor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick dĂ„ en förĂ€ndring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mĂ„n olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har tvĂ„ lagförĂ€ndringar som syftat till att pĂ„verka invĂ„narnas beteende pĂ„ specifika sĂ€tt studerats.

The purpose of this master?s thesis is to examine virtual reading groups, and which meaning the users perceive that the virtual reading groups offer. In addition, the study inquires which details can be improved to further amend the needs and wants among the users of virtual reading groups. Through these outlines, it is discussed how libraries and librarians can make use of virtual reading groups as a resource. The study is based upon qualitative interviews, consisting of asynchronous e-mail interviews with a total of sixteen members in two different virtual reading groups.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det med hjÀlp av olika designelement i ett anvÀndargrÀnssnitt gÄr att aktivera en specifik vÀrderingsgrupp för att motivera miljövÀnligt beteende. Den vÀrderingsgrupp som studeras Àr universalism som innefattar vÀrderingar kopplade till förstÄelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla mÀnniskors och naturens vÀlfÀrd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mÀnskliga vÀrderingar och miljövÀnligt beteende och menar att detta kan anvÀndas för att skapa mer lÄngsiktiga beteendeförÀndringar gÀllande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare pÄ detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa vÀrderingar, universalism, som skapar dessa lÄngsiktiga beteendeförÀndringar av miljövanor.I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter pÄ Medieteknikprogrammet pÄ KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer.

Mobbning kan leda till psykiska svÄrigheter och försÀmrat sjÀlvförtroende för offren och pÄ lÄng sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn Olweus (1973: 1991) forskning och ÄtgÀrdsprogram mot mobbning undersöka lÀrares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frÄgestÀllningar som tas upp handlar om mobbningens karaktÀrsdrag, hur lÀrarna stÀller sig till antimobbningsprogram, om lÀrarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning pÄ den egna skolan. Det fanns Àven frÄgestÀllningar angÄende vilka attityder lÀrarna har till att ingripa mot mobbning, ha förÀldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrÄdet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.