Att vara närstående till någon som vårdas i livets slut kan vara mycket påfrestande. I sjuksköterskans roll ingår det att stödja de närstående och det är viktigt att ha kunskaper och förståelse för hur dessa situationer kan upplevas. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva närståendes upplevelser av den anhöriges vård i livets slut på särskilt boende. Författarna analyserade elva kvalitativa vetenskapliga studier med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att min anhörige får god omvårdnad som bevarar personens rutiner och önskningar; Att någon ser mig och ger mig stöd; Att någon berättar för mig.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

Diabetes typ 1 är en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring och samtidigt ha en kronisk sjukdom är en utmaning och ställer krav på tonåringen. Tonårstiden kretsar kring att frigöra sig från sina föräldrar och utveckla sin egen identitet. Sjukvården har ett stort ansvar att ge en så god vård som möjligt och hjälpa tonåringen genom denna period i livet då tonåringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hälsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonåringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan. Uppsatsens är en litteraturstudie bygger på kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar.

Titel: Förbättringspotential för inköpsstrukturen i byggbranschenFörfattare: Patrik Andersson, Henrik Ohlsson, Technology Management Handledare: Fredrik Friblick, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds UniversitetChrister Kedström, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Problemställning:Kostnadsstrukturen för materialinköp är komplex för densvenska byggbranschen, varför inköpsförfarandet är dåligtutvecklat. Peter Kraljics inköpsmodell har visat sig vara förgenerell i komplexa branscher och behöver troligtviskompletteras med fler teoriområden omkostnadsbesparingar skall kunna göras vid materialinköp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka ytterligare aspektersom kan komplettera Kraljics inköpsmodell och därigenom ibyggbranschen identifiera vilka förändringar i inköpsbeteendetsom kan generera kostnadsbesparingar. Metod: Initialt samlande författarna in kunskap om inköp medinriktning mot byggbranschen genom etablerade teoretiskatankegångar. Den efterföljande datainsamlingen gjordesfrån NCC och deras leverantörer med utgångspunkt i ettbyggprojekt i Lund.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

This study uses qualitative research consisting of six semi-structural interviews of treatment workers who, in various capacities, have worked with men who use violence against their female partners. The purpose has been to show what the treatment counselor understand to be the reasons behind the men?s violence, what kind of backgrounds and problems they believe these abusers have and, lastly, how they view the male abusers as clients. The empirical data was analyzed through four perspectives and explanatory models derived from the past thirty years of Scandinavian research on the reasons behind men?s violence against women.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affärsmäns upplevelser av den bosniska affärskulturen. Det vi ville ta reda på var hur svenskar upplevde affärskulturen i landet men även undersöka hur svenskar som är födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affärskulturen. Vår första huvudfråga är;Hur upplever svenska affärsmän den bosniska affärskulturen? Vår andra huvudfråga är; Hur upplever svenska affärsmän som är födda i B&H den bosniska affärskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affärskulturella skillnader påverkar företagets transaktionskostnader. För att på bästa sätt besvara dessa frågor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..