KaraktÀren pÄ krig har genom historien förÀndrats. Andelen konventionella krig har de sista 25Ären utgjort mindre Àn en tiondel av det totala antalet vÀpnade konflikter globalt. Ettsamlingsbegrepp som inkluderar bl.a. terrorism, uppror, terrorismbekÀmpning ochupprorsbekÀmpning Àr irregular warfare. De internationella insatser som svenska förband kankomma att utföra kommer till del att vara i konflikter som har formen av irregular warfare.Syftet med uppsatsen har varit att ur ett förmÄgeperspektiv undersöka vilken anvÀndbarhetJAS 39C/D-systemet kan anses ha vid insatser som har formen av irregular warfare och vadsom kan utvecklas för att höja anvÀndbarheten.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra mÄnaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de mÀnniskor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra mÄnader. Det har ocksÄ studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nÄ ut med sin propaganda?Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gÄ in djupare pÄ vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfÀltet. Detta trots att USA ansÄg att de ansvariga bakom dÄden var terroristnÀtverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rÀttfÀrdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstÀnktes hÀrbÀrgera de skyldiga. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka hur denna nya typ av krig rÀttfÀrdigas.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det Àr att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militÀra maktmedels bruk, i samhÀllet, i fredstid.FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka argument förs fram i frÄgan om utökad anvÀndning av militÀra maktmedel,vilken Àr synen pÄ militÀra maktmedels roll i samhÀllet samt en diskussion om hur troligt det Àr attriksdagen kommer att besluta om utökad anvÀndning av militÀra maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: vÀrdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn pÄ militÀra maktmedel samt hur civil kontroll övermilitÀrmakten skall uppnÄs. Med detta verktyg skapas, utgÄende frÄn litteratur om politisk-militÀrarelationer, tvÄ idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhÄllandena.KÀllmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjÀlp av analysverktyget.Undersökningen visar att bÄde bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvÄhuvudteman. Ett som ser militÀrmakt som ett hot mot medborgarna och vill begrÀnsa dessinflytande och befogenheter samt sÀkerstÀlla noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitÀrmakt som ett maktmedel likstÀllt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militÀra maktmedel i fredstid..

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Holy war against the aberration and the newspaper terrorismHeligt krig mot förvillelsen och tidningsterrorismen This paper explores Bernhard von Beskow?s (1796-1868) conservative critique of the, for the early 19th century, new dominating voice in public matters namely the liberal press. There are competing narratives about the emerging liberal press and its critics. On the one hand the conservative critics were seen as hopeless reactionaries which acted against freedom of the press, themselves stripped of positive ideals and/or handled with little interest as footnotes in the great story of the liberal victory over its opponents. On the other hand this story has been questioned and an alternative has been presented of how to understand the conservatives and their critique of the press.

Gruppolarisering innebÀr att bl.a. social jÀmförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema Äsikter. Gruppolarisering pÄ internet kan vara ett orovÀckande fenomen för den deliberativa demokratin. IstÀllet för att mÀnniskor med konkurrerande stÄndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum pÄ internet dÀr social jÀmförelse i vÀrsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras hÀr politiska diskussioner online i tvÄ olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om avkastningen pÄ den svenska aktiemarknaden pÄverkas av terroristattacker. Delsyftet Àr att vid en eventuell pÄverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet dÀr attacken skett samt hur lÄng tid det tar för de olika aktiemarknaderna att ÄterhÀmta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus pÄ flockbeteende.AvgrÀnsningar: I studien undersöks Ätta olika terroristattacker och dess pÄverkan pÄ aktiemarknaden i Sverige och landet dÀr attacken skett.Metod: Studien Àr kvantitativ och anvÀnder ett deduktivt angreppssÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpas en eventstudie dÀr tvÄ eventfönster anvÀnds. Ett eventfönster pÄ en dag och ett lÀngre pÄ elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data anvÀnds för att mÀta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstÄr efter att en terroristattack Àgt rum vilket sÀger om attacken haft nÄgon pÄverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en pÄverkan pÄ den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall Àr pÄverkan negativ.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Uppsatsen utgÄr frÄn terrordÄden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys. Bland annat tittades pÄ hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utstrÀckning webbspecifika företeelser, sÄsom filmklipp och bildspel nyttjats.Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om Àn inte i nÄgon större utstrÀckning och att de förekom mestadels i direkt nÀrhet till terrordÄden. En webbspecifik företeelse skiljde sig frÄn ovanstÄende resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan nÄgon direkt logisk fördelning.Svar pÄ frÄgan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dÄden p g a sina högerextrema Äsikter och eller högerpopulistiska partier.

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

There is an ongoing discussion amongst Swedish politicians about how the Swedish police will be able to handle increased organised criminality represented in the growing threats of terrorism. In May 2006 representatives from the seven parties of the Swedish parliament debated the question whether the Swedish security service and Swedish police should be permitted to use increased surveillance with the purpose of preventing severe criminality.The question of increased surveillance is a matter often connected to matters of personal privacy. The aim of this master?s thesis is to study which arguments are being used for and against the proposed law that would permit surveillance with the purpose of preventing crime, as well as examine members of Parliaments view on privacy.The methodology used in this thesis is both argumentation analysis and rhetoric analysis. These two tools are used to examine the minutes from a parliamentary debate about the bill mentioned earlier.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.