Titel: I allmÀnhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlÀgsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien Àmnade till att med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering och dagordningsteorin, ge svar pÄ vilka aspekter av ett avlÀgset, utdraget krig som fÄr högst nyhetsvÀrde i rapporteringen och pÄ vilket sÀtt kriget framstÀlls genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr artiklar och notiser studerades i tvÄ av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitÀrt lidande fick Àven ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervÀgande förmedlades pÄ ett negativt sÀtt, bland annat genom starkt vÀrdeladdade ord och en nÀstintill stÀndigt negativ valens. UtifrÄn studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvÀrde och prioriteras pÄ mediernas dagordning, jÀmfört med mÄnga andra delar av kriget.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhÀllet och hur dessa pÄverkar relationerna mellan mÀnniskor. UtgÄngspunkten Àr att flera undersökningar pekar pÄ att den mediala bilden av terroristen Àr kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram Àr kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de Àr förankrade i. Analysen sker pÄ tre nivÄer.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Den hÀr studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur den personliga integriteten pÄverkas av datalagringsdirektivet som trÀdde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter frÄn internet och telefoni upp till sex mÄnader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige Àr med i EU sÄ var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som Àr för datalagringsdirektivet och de som Àr emot men det har varit mycket lÀttare att hitta material och artiklar som Àr emot direktivet av förklarliga skÀl.Syftet med lagen Àr att polisen lÀttare ska kunna komma Ät terrorism och grov brottslighet och Àven kunna samarbeta mellan lÀnder. VÄra frÄgestÀllningar som vi kommer att försöka besvara Àr hur den personliga integriteten pÄverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebÀr för den personliga integriteten, om det innebÀr ökad eller minskad personlig integritet.

VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Även i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.

I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.

I Sverige, sĂ„ vĂ€l som i övriga vĂ€rlden, Ă€r samhĂ€llet under stĂ€ndig förĂ€ndring. Detta innebĂ€r inte bara nya villkor för en innevĂ„nare i samhĂ€llet, utan kraven som stĂ€lls pĂ„ de konstruktioner som mĂ€nniskan uppfört förĂ€ndras stĂ€ndigt. Även oförutsedda hĂ€ndelser sĂ„som naturkatastrofer eller terrorism kan krĂ€va en förĂ€ndring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bĂ€ra en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras pĂ„ olika sĂ€tt.

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden, och framför allt insikten och synen pÄ vad modernterrorism Àr och vad det innebÀr. Strax efter denna hÀndelse började ocksÄ brev innehÄllandemjÀltbrandssporer dyka upp pÄ olika platser i USA. Resultatet blev att 22 mÀnniskor drabbades avmjÀltbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade ocksÄ stora kostnader för detamerikanska samhÀllet samt psykologiska effekter över hela vÀrlden.Denna uppsats försöker definiera hotet frÄn bioterrorism och utifrÄn detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebÀr hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd frÄn stater Àr vÄr tids stora hot.