Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

During the 17th century the production and distribution of printed works increased in Stockholm and Uppsala. However, all works that the publisher wanted to print, did not reach the reader. This thesis aimed to show when, where and how printed books and dissertations did not reach the reader. To achieve this aim, aspects of several well known models showing systems of book production and distribution were combined and adapted to suit Swedish conditions in the 17th century. This combined model focused on processes of selection and was presented and used as a theoretical approach.

This is an essay about the political development of Iraq after the overthrow of the Baath regime by the coalition forces in 2003. Almost seven years later, the political scene is still characterised by chaos, even though the country entered a new phase with the adoption of democratic thinking and a new openness to the world. The unstable political situation is a product of inter-ethnic conflict and the interference by neighbouring countries. Iraq is up against two formidable tasks ? building democracy and building a nation.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dÄvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma Är. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrÀttelsetjÀnsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker frÄn terroristnÀtverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av sÄ kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstÀnkta terrorister utan möjlighet till en rÀttvis rÀttegÄng, Obama-administrationen har valt att fortsÀtta utöva policyn. Syftet med studien Àr att faststÀlla huruvida USA:s juridiska rÀttfÀrdigande och bruk av folkrÀtt i relation till genomförandet av riktat dödande och anvÀndandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gÀllande internationell rÀtt.

Sammanfattning:We shall bring them to justice ? En diskursanalys av USAs sjÀlvbild efter terrorattacken den 11 september 2001Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur USAs sjÀlvbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstÄ hur internationella makter agerar mÄste förstÄ hur de minsta bestÄndsdelarna ? individer ? agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika omrÄde vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras Àr av samhÀllsvetenskaplig natur.

Titel: I allmÀnhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlÀgsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien Àmnade till att med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering och dagordningsteorin, ge svar pÄ vilka aspekter av ett avlÀgset, utdraget krig som fÄr högst nyhetsvÀrde i rapporteringen och pÄ vilket sÀtt kriget framstÀlls genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr artiklar och notiser studerades i tvÄ av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitÀrt lidande fick Àven ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervÀgande förmedlades pÄ ett negativt sÀtt, bland annat genom starkt vÀrdeladdade ord och en nÀstintill stÀndigt negativ valens. UtifrÄn studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvÀrde och prioriteras pÄ mediernas dagordning, jÀmfört med mÄnga andra delar av kriget.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhÀllet och hur dessa pÄverkar relationerna mellan mÀnniskor. UtgÄngspunkten Àr att flera undersökningar pekar pÄ att den mediala bilden av terroristen Àr kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram Àr kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de Àr förankrade i. Analysen sker pÄ tre nivÄer.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Den hÀr studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur den personliga integriteten pÄverkas av datalagringsdirektivet som trÀdde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter frÄn internet och telefoni upp till sex mÄnader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige Àr med i EU sÄ var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som Àr för datalagringsdirektivet och de som Àr emot men det har varit mycket lÀttare att hitta material och artiklar som Àr emot direktivet av förklarliga skÀl.Syftet med lagen Àr att polisen lÀttare ska kunna komma Ät terrorism och grov brottslighet och Àven kunna samarbeta mellan lÀnder. VÄra frÄgestÀllningar som vi kommer att försöka besvara Àr hur den personliga integriteten pÄverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebÀr för den personliga integriteten, om det innebÀr ökad eller minskad personlig integritet.

VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Även i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.

I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.