Sök:

Sökresultat:

3066 Uppsatser om Mänsklig faktor - Sida 21 av 205

Ungdomars mognad, en avgörande faktor : en kvalitativ studie inriktad pÄ en grupp förÀldrar gÀllande tillhandahÄllande av alkohol till sina barn

Our purpose was to shed light on how parents act in respect of providing alcohol to young people when they ask for a taste of home, or wish to bring alcohol to such a party. We used qualitative interviews and the results show that some of the respondents think that it may be acceptable to provide alcohol, while some do not. The results also show that the respondents think that parents are important as a model for the young. They could not purchase alcohol for the purpose of giving it to the young but only if alcohol is available at home. The reason for this behavior is the parents' assessment that the young person demonstrates a level of maturity for his age that they are presumed to be able to handle a small amount of alcohol.

Den mÀnskliga faktorn som sÀkerhetsrisk vid mobilt arbete

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

VÀrdering av icke-monetÀra nyttor pÄ skogsfastigheter

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

Ekonomisk information och effektivitet - Den ekonomiska informationsspridningens betydelse i ekonomistyrningen

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande enligt barn och pedagoger

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

reklam som gÄr hem : att mÀta effekten av reklam

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

En studie av ekonomiska sanktioner - Försvarbart utrikespolitiskt verktyg eller irrationell galenskap

Den hÀr uppsatsen mÄl Àr att undersöka om ekonomiska sanktioner Àr ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfÀrdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner Àr ineffektiva och kostsamma och gÄr dÀrefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras Àr den psykologiska pÄverkan som sanktioner har pÄ en inhemsk motstÄndrörelse för att visa omvÀrldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande ÄtgÀrder, men inte uppfyller sina mÄl utan hÄrd bevakning..

LÀsning, kommunikation och sprÄk : Hur de integreras i en undervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

En studie i hur man bör analysera organisationskultur vid företagsförvÀrv

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

LÀrares förhÄllningssÀtt - ett perspektiv pÄ lÀrares lÀrande

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Kundernas behov i butiksmiljöer : Skillnaderna mellan handlares och kunders uppfattning av kundernas behov i klÀdbutiker

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hÄrdare, bÄde frÄn andra butiker men Àven frÄn e-handeln, vilket sÀtter press pÄ fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsÀtter handla i butiken. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som Àr utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsÀtter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och dÀrmed butikens konkurrenskraft. En avgrÀnsning gjordes till klÀdbutiker, dÄ klÀdbutiker Àr bland de butikstyper som Àr mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga hur kundernas behov överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn handlarnas uppfattning om deras behov.

LÀrares syn pÄ matematisk kommunikation i dagens skola : Vad anser lÀrarna att de gör för att frÀmja kommunikationssyftet i Lgr 11 för matematik?

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lÀrarna anser de gör för att frÀmja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnÄ detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare i Ärskurs 2-3.  Resultat frÄn undersökningen visar att ingen lÀrare anser att de inte uppnÄr mÄlen i Lgr 11. Men lÀrarna sÀger att tiden Àr en avgörande faktor. De stora klasserna gör att lÀraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. VÄr syn pÄ den tid och resurser lÀrarna mÄste lÀgga ner pÄ enbart kommunikation har förÀndrats.

Hur ser vi pÄ reklam? : En kvalitativ studie om studenters relation till reklam

UtifrÄn de analyser vi gjort har det visat pÄ tydliga tendensergÀllande studenter och vilken typ av reklam de anser varabÀst. Finess och en spÀnnande grafisk utformning har varitÄterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom fÀrg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten Àr.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del Àr den som först lÀggs mÀrke till om nÄgon,dÀrav Àr det ocksÄ i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

En jÀmförelse mellan materiella investeringar och investeringar i kompetensutveckling

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->