Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser dÀr mÀnniskor vill vistas och kan mötas Àr en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i nÀrmare 50 Är arbetat för en stadsplanering som sÀtter mÀnniskan i fokus, och menar att ett socialt hÄllbart samhÀlle förutsÀtter mÀnniskovÀnliga stadsrum. Fyristorg Àr centralt belÀget i Uppsala stad och förutsÀttningarna för ett livligt stadstorg Àr mÄnga, men i dagslÀget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mÀnskliga aktivitet Àr lÄg. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att, utifrÄn Jan Gehls teorier kring levande och mÀnniskovÀnliga stadsrum, föreslÄ en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen Àmnar arbetet att svara pÄ frÄgestÀllningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för mÀnniskor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att frÀmja aktivitet och interaktion. För att förstÄ torgets förutsÀttningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , dÀr jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker pÄ platsen .

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Vi har undersökt de ukrainska journalisternas arbetsförhÄllande med fokus pÄ staden Zaporizhzhya i vÀstra Ukraina. Rapporten och artikelserien Àr baserad pÄ research i Sverige och intervjuer pÄ plats i Zaporizhzhya. Vi hade följande hypoteser: De ukrainska journalisterna har en stark hotbild mot sig. Journalisternas löner betalas ut med en del svart och en vit. Det rÄder ekonomisk censur i Ukraina.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

I spÄren av de senaste Ärens debatt om antropogen klimatpÄverkan har en ny litterÀr genre vuxit fram: ?klimatböcker?. Dessa böcker fyller den viktiga funktionen att kommunicera problemet till allmÀnheten. I denna uppsats undersöker jag tre svensksprÄkiga klimatböcker och analyserar hur författarna, med olika utgÄngspunkt, tilldelar ansvaret att minska koldioxidutslÀppen. Gemensamt för böckerna Àr synen pÄ klimatfrÄgan som ett politiskt problem som krÀver politiska lösningar.

Under tio Är, 1965-1974, byggdes en miljon bostÀder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har sÄ mÄnga bostÀder byggts under sÄ kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden prÀglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nÀstan femtio Är efter miljonprogrammet inleddes, Àr behovet av upprustning akut bland mÄnga av miljonprogrammets bostÀder. Utöver detta uppvisar mÄnga av miljonprogramsomrÄdena sociala problem och pÄ mÄnga sÀtt möter de inte de behov som dagens boende har.

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhÄller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförvÀntningar som de kommunala bidragen vÀntas generera för samhÀllet, genomatt sÀtta fokusen pÄ den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn pÄ föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrÄn en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har Àven tre innebandyföreningars syn pÄ sinroll undersökts..

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förÀndringar inom offentliga verksamheter, samt hur förvÀntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts pÄ olika verksamheter inom BorÄs Stad och Göteborgs Stad som under studiens gÄng bedrev förÀndringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjÀnster som mellanchefer, nÀrmare bestÀmt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförÀndringar, upplevde mellancheferna det Àven som negativ att de stÀlldes inför en osÀkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts vÀldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden hade försÀmrats. PÄ grund av denna upp ? och nedgÄng har olika metoder tagits fram i syfte att förbÀttra effektiviteten. I vÄr undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som Àr en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som Àr skrÀddarsydd för privata företag och har dÀrför varit svÄr att tillÀmpa pÄ offentliga företag, sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hÀlso- och sjukvÄrden.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras ocksÄ delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benÀmns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem fÄr sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv pÄ kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslÄs vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, Ànnu inte Àr rutiniserat..