Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och sjÀlvstÀndig journalistik sÀgs vara absolut nödvÀndig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken sÄg ut under nÄgra vÄrdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhÀllseliten.

Problembeskrivning:Det inte Àr helt problemfritt att samarbeta ifrÄgasÀtter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, dÄ aktörerna har olika utgÄngspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgÄngspunkter kan göra det svÄrt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsÀttningar för att arbeta med en profil.FrÄgestÀllningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktÀriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- PÄ vilket sÀtt pÄverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad Àr viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en induktiv ansats. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som Àr ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.

Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Den hÀr rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign pÄ bachelor-nivÄ vid UmeÄ Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tÄgstationer. TÀnk dig in i scenariot att du Àr pÄ flygplatsen, ditt flyg Àr försenat, du har slut pÄ batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du Àr dÄlig pÄ att komma ihÄg telefonnummer. Du ska trÀffa den du Àlskar nÀr flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att anvÀnda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida anvÀndare samt tillmötesgÄtt önskemÄl frÄn min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vÄrterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den hÀr rapporten..

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet pÄverkat den offentliga sektorn. FöresprÄkarna för NPM hÀvdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjÀlp av idéer frÄn den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. KonkurrensutsÀttning samt offentlig upphandling har blivit ett sÀtt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje Är tjÀnster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hÀvdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dÄligt.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

3Det hĂ€r examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstĂ„r nĂ€r offentliga ytor Ă€r i privat Ă€go och dĂ€r intentionen med platsen Ă€r att stĂ€rka ett varumĂ€rke. Ämnet, som Ă€r mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat Ă€gare eller donator och som Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten likt en offentlig yta. Exemplen hĂ€mtas frĂ„n artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar Ă€ven till raffinera nomenklaturen kring Ă€mnet och i och med detta lĂ€ggs grunden för definitionen av ett brandspace. UtifrĂ„n de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatĂ€gda offentliga ytor utifrĂ„n ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invĂ„narnas rĂ€tt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man frĂ„n stadens sida ser och reglerar frĂ„gan vill jag konkretisera Ă€mnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sĂ€tta in mina frĂ„gestĂ€llningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal frĂ„n de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig pĂ„ att förse stĂ€der med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, vĂ€derskydd till busshĂ„llplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplĂ„telse avdelning fĂ„tt ta del av sĂ„ att jag i nĂ€rmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frĂ„gestĂ€llningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstĂ„nd, vad som Ă€r tillĂ„tet, demokratisk hĂ€nsynstaganden och vad som kan regleras frĂ„n stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nĂ„ en sĂ€rstĂ€llning dĂ€r de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bĂ€ttre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet Ă€r ocksĂ„ beaktat frĂ„n stadens sida och dĂ„ framför allt utifrĂ„n ett arkitektoniskt kulturmiljöhĂ€nseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmĂ€nheten kĂ€nner sig vĂ€lkomnad och trygg i. I frĂ„ga om demokratiska yttringar sĂ„ har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer pĂ„ en icke kommersiell marknad.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.