Syfte Uppsatsens syfte Àr att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av Àmnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att fÄ sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de anvÀnder sig av för att fÄ tag pÄ informationen. FrÄgestÀllningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har anvÀnt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i Äldrarna 21-26 Är. Jag anvÀnder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet dÀr ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck Àr centrala.

Hysterektomi Àr ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgÄr och det Àr vanligt att kvinnans sexualitet pÄverkas. Sexualiteten Àr svÄrdefinierad och inrymmer mer Àn bara sexuella handlingar, det Àr en del av att vara mÀnsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror pÄ mÄnga olika faktorer sÄ som Älder, samhÀllsklass och/eller kulturella aspekter.VÄrt syfte Àr att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar dÀr resultaten behandlade hur en hysterektomi pÄverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika vÀrldsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen Älder och de hade genomgÄtt ingreppet pÄ grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har anvÀnts Àr Joyce Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer.Psykosexuella faktorer som pÄverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell ÄtrÄ samt smÀrta.

Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen prÀglats av kvinnodominans och sjÀlva yrkestiteln i sig har en feminin Àndelse. NÀr mÀn i större utstrÀckning vÀljer att utbilda sig till sjuksköterskor sÄ uppstÄr nya situationer som inte förekommit tidigare nÀr det bara funnits kvinnlig personal att förhÄlla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda och bemöta kvinnliga patienter i nÀra vÄrdsituationer inom den somatiska vÄrden, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vÄrdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvÄrdnadsforskning. BÄde kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsgranskning.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Klamydia Àr en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingÄr i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptÀcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhÀlle och ungdomar mellan 15-24 Är Àr en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i Äldern 15-19 Är. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn innehÄllsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus Àr en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken Àr dÀremot lÄg om personen som lever med humant immunbristvirus har en vÀlinstÀlld antiretroviral behandling. Det finns rÀdslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv frÄn olika delar av omgivningen.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Hbt Àr ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden pÄ grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor stÄr det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvÄrdnadsarbete bland annat inte skall begrÀnsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella lÀggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrÄgar en större kunskap gÀllande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvÄrden.

Bakgrund: Sexualitet Àr inte per automatik synonymt med samlag, förmÄga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta mÀnniskans kÀrlekssökande, hur kÀnslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. DÄ en mÀnniska drabbas av sjukdom eller skada pÄverkas hens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra bÄde fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vÄrd sett utifrÄn patienternas perspektiv.

Den genetiska diversiteten och populationsstrukturen hos svenska individer av Puccinia coronata, vilken orsakar kronrost i havre, undersöktes för att utreda hur viktig den sexuella reproduktionen Àr hos arten. Syftet med studien var att bidra till utvecklandet av integrerade vÀxtskyddsmetoder för havre. Provtagning skedde i sex havrefÀlt i mellansverige under sensommaren 2009 och 2014. En populationsstudie utfördes pÄ svenska prover med hjÀlp av mikrosatelliter utvecklade för amerikanska isolat. Utav 37 genetiska markörer anvÀndes 12 i denna studie för att analysera genotyper frÄn 108 olika prov. Samtliga insamlade prover var genetiskt unika vilket tyder pÄ stor genetisk variation.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt flickor som lever under patriarkala och hederstÀnkande familjeförhÄllanden Àr utsatta. Vi ville ta reda pÄ vilka sÀtt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur pÄverkar flickors frihet. De frÄgor vi vill ha svar pÄ Àr: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer prÀglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever Àven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system dÀr gruppen kommer före individen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta pÄ hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som Àr avsedd för unga tjejer. Jag vill ocksÄ anlÀgga ett tidsperspektiv för att se om det skett nÄgon förÀndring över tid och hur den i sÄ fall ser ut. Empirin utgörs av texter frÄn tidningen FRIDA frÄn 1983 och 2008. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga vÀrlden. Varje Är drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmÀnhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa mÀnnens svÄra situationer som nÀrstÄende nÀr kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick frÄn elva vetenskapliga artiklar.