Electronic Data Interchange (EDI), Àr en e-handelslösning för organisationer som har funnits sedan tidigt 1970-tal. NÀr organisationer anvÀnder sig av ett EDI-system innebÀr det att organisationens affÀrssystem som till exempel ekonomisystem, ordersystem eller lagersystem utbyter information utan eller med minimal mÀnsklig inblandning. Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur organisationer utnyttjar möjligheten att förmedla beslutstödjande information mellan deras affÀrspartners med hjÀlp av ett EDI-system. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer. Studien visar att organisationerna inte utnyttjar de möjligheter som finns med EDI-systemet i nÄgon större utstrÀckning.

IT- och informationssÀkerhet Àr ett stÀndigt aktuellt ÀmnesomrÄde. ITsÀkerhetsarbetei smÄ organisationer framstÄr som ett underforskat omrÄde. Föratt göra en kartlÀggning av hur arbete med risk, hot och sÀkerhet kan se ut i smÄorganisationer har vi genomfört en explorativ intervjustudie med representanterför smÄ organisationer om deras arbete med IT- och informationssÀkerhet. Vihar dessutom genomfört intervjuer med experter pÄ omrÄdet för att fÄ ettbredare perspektiv. Tolkningen och analysen av intervjusvaren har utförtsgenom att först tolka svaren utifrÄn Security Controls och dÀrefter analyserasvaren utifrÄn fem temaomrÄden som vi funnit i materialet.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.

Teknikutvecklingen har gÄtt framÄt i en rasande takt de senaste Ären. En sak som utvecklats desto lÄngsammare Àr sÀkerhetstÀnkandet kring lösenordshantering. Det Àr vida kÀnt att organisationer skyddar sig mot externa hot som virus etc. NÄgot som förbises Àr det mÀnskliga hotet, mÀnniskor kan utgöra interna hot mot organisationer medvetet eller omedvetet. I detta arbete kan du lÀsa vilka skillnader som förekommer samt vilka lÀrdomar som kan dras mellan tre olika organisationer angreppssÀtt att hantera anvÀndningen av lösenord..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrÄnvaro, det vill sÀga den frÄnvaro som inte beror pÄ sjukdom. En jÀmförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhÄllande till teorin. Författarna anser att en jÀmförelse av tre helt olika organisationer Àr intressant dÄ de antar att problemen med kortidsfrÄnvaro generellt Àr densamma. Det vill sÀga att problem med frÄnvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig Ät mellan företagen..

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

OtillrÀcklig hantering av stora datavolymer har tidigare gjort det svÄrt att omvandla försÀljnings- och affÀrsdata till anvÀndbar information för beslutsfattare. PÄ grund av detta har konceptet datalager framkommit. Datalagret ska stödja beslutsfattare genom att ta emot data frÄn opreationella system i organisationer. Ett datalager syftar till att stödja informations- och analysprocesser över tidsperioder. Med hjÀlp av ett datalager kan organisationer utföra analyser.

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varumÀrkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. Metod: I denna uppsats har författarna anvÀnts sig av kvalitativa metoder samt utgÄtt frÄn en abduktiv ansats. De primÀra data Àr fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ÀndamÄl. Dessa intervjuer har valts utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval. Resultat och slutsatser: Av resultatet framgÄr det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumÀrke beroende pÄ vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ÀndamÄl de arbetar för. Författarna av studien anser att varumÀrkeshantering inte Àr ett högt prioriterat omrÄde för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lÀgga sina resurser pÄ rÀtt företeelse, vilket Àr deras ÀndamÄl. Om organisationerna skulle lÀgga mycket tid pÄ varumÀrkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmÀnheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna anvÀnder pengarna pÄ rÀtt sÀtt.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i VÀstra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det Àr som lockar unga. Vi valde Àmnet pÄ grund av att vi bÄda kommer frÄn delar av VÀstra Götaland som har problem med dessa frÀmlingsfientliga organisationer och vi Àr intresserade att ta reda pÄ varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vÄrt? omrÄde. Syftet med arbetet Àr att utröna vad det Àr som lockar nya personer till dessa organisationer som sÄ mÄnga vÀnder ryggen och som Àr illa omtyckt av den stora allmÀnheten. Vi har Àven tagit reda pÄ hur dessa organisationer gÄr till vÀga för att locka unga nya medlemmar till dem.

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..