Sök:

Sökresultat:

235 Uppsatser om Människa-maskin - Sida 12 av 16

R?tten till sin egen r?st

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

FÖRBÄTTRAD STYVHET AV KANTVIKMASKIN : Verktygsprismor

Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stĂ„lplĂ„t, arbetsstycke, som Ă€r 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. MĂ„let med detta förbĂ€ttringsarbete Ă€r att styvheten för de lĂ€ngsgĂ„ende maskindelarna ska ökas, sĂ„ att det Ă€r möjligt att bocka ett arbetsstycken som Ă€r 20 % tjockare Ă€n vad som Ă€r möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stĂ„l med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehĂ„llen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebĂ€r ocksĂ„ att arbetsstycken med mindre tjocklek Ă€n den maximala kan bockas med större noggrannhet Ă€n dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen dĂ„ kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin.

Simulering framtida sidobalksflöde

Ferruform i LuleÄ stÄr inför en omstrukturering av produktfloran, dÀr syftet Àr att specialisera sig pÄ ett antal kÀrnprodukter. Detta innebÀr stora förÀndringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte lÀngre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar pÄ andra produkter vilket innebÀr att nya maskiner mÄste köpas in. En del i omstruktureringen Àr att flytta tillverkningslinen av sidobalkar frÄn en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet Àr att simulera tÀnkt upplÀgg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Rationell smÄskalig tillverkning av trÀmöbler : -vad har det lilla snickeriet att vinna pÄ samarbete med möbelkomponentindustrin?

Vi har i detta examensarbete tagit avstamp i vÄra egna hantverksmÀssiga snickerierfarenheter för attutöka vÄr kunskap om trÀbearbetning i större skala. Med oss har vi haft tankar pÄ egna framtida verksamheter och hur vi dÀr skulle kunna kombinera smÄskalighet med storskalighet. Genom att lÀra kÀnna delar av den svenska trÀindustrins tillverkning av möbelkomponenter har vi velat utvidga vÄra kontaktnÀt sÄvÀl som öka vÄr kunskap om deras utrustning och arbetssÀtt.Vi har valt att utgÄ frÄn en produkt, vilken vi formgav för uppgiften, för att pÄ sÄ vis begrÀnsa vÄrt omrÄde. VÄr idé har varit att jÀmföra tillverkningen av delar till denna produkt mellan ett litet snickerioch smÄskalig industri. Vi har delat in tillverkningen i olika tekniker och inom var och en av dessa sökt upp specialiserade företag, att samla i en lista samt att besöka under arbetet.Vi anser att vÄr undersökning visar att det finns goda möjligheter för det lilla snickeriet att nÄ framgÄng bÄde genom att lÀra av och samarbeta med den smÄskaliga trÀindustrin.

NÀr skor blev till hantverk : En studie om skobranschen ur de verksammas ögon

Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika omrÄden i skobranschen upplever verksamhetsomrÄdet samt pÄ vilket sÀtt de ser pÄ handgjorda och fabrikstillverkade skor.UtifrÄn syftet valdes tre frÄgestÀllningar ut: Vad anser de verksamma att det krÀvs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad Àr de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förÀndring?Metoden som anvÀndes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. PÄ grund av arbetets omfÄng sÄ gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjÀlp anvÀndes en intervjuguide med nio huvudfrÄgor men utifrÄn dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ.I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förÀndring och framtid.

Fornskandinavisk mytologi kontra Hildebrandt : en analys av Johanne Hildebrandts anvÀndande av den skandinaviska mytologin i sin trilogi om Valhalla

Uppsatsen Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket författaren Johanne Hildebrandt har anvÀnts sig av den fornskandinaviska mytologin nÀr hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har anvÀnt flera karaktÀrer, myter och beskrivningar frÄn bronsÄlder, Skandinaviens i allmÀnhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon vÀljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sÀtter stort fokus pÄ matriarkatet. Ingen vet sÀkert hur samhÀllet var uppbyggt för 2700 Är sedan, och Hildebrandt sÄg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv dÀr kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen anvÀnt mycket frÄn mytologin. Ju mer pÄlÀst man Àr om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar mÀrker man.

Propionsyratillsats vid gastÀt lagring av spannmÄl

Kostnader för lagring av spannmÄl till djurfoder Àr en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmÄl. DÀrför Àr det viktigt att hitta ett smidigt system med god sÀkerhet gÀllande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhÄllande med spannmÄl som hÄller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i mÄnga fall leder till att spannmÄlen mÄste torkas. Torkningen Àr en dyr men sÀker metod. Med hjÀlp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lÀgga in spannmÄl snabbt och effektivt i en syretÀt slang.

VĂ€rdering av fotbollsspelare

Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

SpÄrbunden : en studie om vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Spare part split levels: a standard model to use when
breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock
Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA.

Spare part split levels: a standard model to use when breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA. Respondenterna bestÄr av kunder, leverantörer, och personer inom Atlas Copco som direkt berörs av vilken köpnivÄ företaget erbjuder.

Vidareutveckling av midjeled till produktplattform

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet pÄ Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid LuleÄ tekniska universitet, LuleÄ. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nÀra samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett pÄ plats hos JAMA med endast ett antal avstÀmningsmöten med extern handledare pÄ LTU i LuleÄ. Det huvudsakliga mÄlet i arbetet Àr att skapa en ny konstruktion för midjeleden pÄ det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras pÄ. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lÀgre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgÀnglighet.

InmÀtning av formeringssko : och snedstÀllda maskinelements kvalitetspÄverkan

KM8 pÄ Stora Enso Skoghall som producerar kartong har lÀnge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna pÄ nÄgot sÀtt men ÀndÄ sÄ har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen Àr sned och har varit det en lÀngre tid. PÄ KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vÀtskekartong, liner och Coated Kraft Back.MÄlsÀttningen har varit att ta reda pÄ ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lÀmpligt mÀtsystem som mÀter formeringskorna online.

BomfjÀdring till hjulgrÀvmaskin :  

Uppgiften var att ta fram ett dÀmpningssystem till Volvos hjulgrÀvmaskin EW160C med uppdrag frÄn Swecon. Den typ av lösning som skulle komma att vara aktuell visade sig vara en typ av ackumulatorsystem. Genom att ansluta en ackumulator till kolvsidan pÄ den cylinder som skall dÀmpas fungerar ackumulatorn dÄ som en stötdÀmpare genom att oljeflödet frÄn cylindern pÄ kranen, som rör sig upp och ner vid ojÀmnt underlag, strömmar in i ackumulatorn och dÀmpas med hjÀlp av ett membran eller en kolv i ackumulatorn som Àr trycksatt av en gas. NÀr gasen komprimeras dÀmpas oljeflödet. Examensarbetet började med att en projektplan gjordes med tidsplan och riskanalys. DÀrefter sattes researcharbetet igÄng dÀr olika eftermarknads kitt och företag eftersöktes.

Betesdjur pÄ kyrkogÄrden

Dagens kyrkogÄrdar har ofta reservmarker som inte anvÀnds till nÄgot. De sköts pÄ olika sÀtt, generellt anvÀnds nÄgon slags maskin. För att minska miljöpÄverkan och maskinanvÀndningen kan betesdjur vara aktuella som ersÀttning. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogÄrdsmark med hjÀlp av betesdjur och vilken instÀllning kyrkogÄrdsansvariga har till betesdjur.Med hjÀlp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur pÄ kyrkogÄrden. Resultatet frÄn studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->