SOA (Service Oriented Architecture) är ett koncept för hur affärsverksamheten och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med återanvändbara tjänster som skapas utifrån verksamhetens processer. Att införa en SOA ställer höga krav på hela verksamheten då det innebär både ett teknik- och kulturskifte. Därför krävs det att organisationen är väl insatt i det åtagande de har och att förändringsviljan är väl förankrad i alla nivåer och enheter. Genom litteraturgranskning och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att innehålla tretton faktorer där samtliga måste fungera i en organisation som ska införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, då de utgör en extra stor risk att bli förbisedda..

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Near Field Communication (NFC) är en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I Sverige är betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas därför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning på säkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen är att granska säkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att få djupare kunskap för NFC-teknologins möjligheter. Kunskapen har erhållits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att få bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-teknologin som betallösningsmetod kan påverkas av ett antal säkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nå en bredd i marknaden måste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i användandet av tekniken..

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som är planerade utifrån Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mål i kursplanen och Lpo 94 som berörs då elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas på kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolår två samt två parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter måste ligga på rätt utmaningsnivå i förhållande till elevers färdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lärande ska ske. Då elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs två uppnåendemål för skolår fem ?att kunna använda vanligt förekommande verktyg och hjälpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? Många allmänna mål som anges i läroplanen (Lpo 94) berörs också bl.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). MetodFör att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken.Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år.