Trots den senaste tidens hÄrdvaruutveckling Àr realtidsrendering av stora folkmassor fortfarande ingen trivial uppgift. Denna uppgift beskrivs som crowd rendering. Effektiv crowd rendering bygger ofta pÄ instansiering, men instansiering kommer med ett problem, det skapar kloner. Denna uppsats syftar till att undersöka och utvÀrdera ett antal tekniker som anvÀnds för att skapa mÄngfald för instansierade modeller. Dessa tekniker kommer tillsammans att kallas varierad instansiering.

Den hÀr rapporten avhandlar framtagandet av en prototyp för en tjÀnst dÀr abonnenter hos telekomoperatörer ska kunna bestÀlla och konfigurera sina egna tjÀnster i betydligt större utstrÀckning Àn vad som Àr möjligt idag.Detta Àr möjligt och önskvÀrt tack vare att det pÄgÄr kontinuerlig modernisering av den teknik som idag anvÀnds i telefonnÀt och telefonsystem.Projektet genomfördes pÄ uppdrag av Tieto i Kalmar som Àr ett konsultföretag som arbetar mycket med telekomteknik och som har flera stora kunder som arbetar med modernisering av sin teknik.Resultatet har blivit en prototyp dÀr anvÀndaren pÄ ett flexibelt sÀtt kan skapa, redigera och radera sina egna tjÀnster, samt fÄ en grafisk överblick över sina instÀllningar.Prototypen Àr ocksÄ enkel för uppdragsgivaren att anpassa för demonstration för olika kunder. Den Àr dessutom anpassad sÄ att det ska gÄ sÄ enkelt som möjligt att utveckla den vidare med nya komponenter.FrÄn början ingick en student frÄn Rehabiliteringsprogrammet i projektet. Tanken var att kunna genomföra olika typer av anvÀndbarhetsanalyser och pÄ sÄ sÀtt göra prototypen sÄ anvÀndarvÀnlig som möjligt. DÄ studenten av personliga skÀl inte fullföljde projektet redovisas dessa delar av projektet inte i den hÀr rapporten..

ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

This report covers a description of the military support attainable to society and made available by the Swedish Armed Forces, in the event of a crisis. The main focal point is the needs of the rescue services..

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. ForskningsfrÄgorna handlade om vilka personer som har haft inverkan pÄ valet av studier, vilken hjÀlp studenten ansÄg sig ha fÄtt av studie- och yrkesvÀgledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan pÄ studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvÀgledares bÀttre insikt för vad som kan vÀcka intresse hos kvinnor att vÀlja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan frÀmja bÀttre jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pÄ tvÄ dominerade av mÀn inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit pÄverkade av förÀldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvÀgledare eller vÀnner.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

NÀr tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptÀcktes var det en teknik som krÀvde att en anvÀndare införskaffade hÄrdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pÄgrund av en otillrÀcklig internetanslutning. I dagens moderna samhÀlle Àr tillgÄng till fiberanslutning stor och kostnaden lÄg vilket har lett till att antal hushÄll med fiber fortsÀtter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvÀndare, detta i form av molnlagring.Det hÀr examensarbetet undersöker prestanda, sÀkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos tvÄ olika molntjÀnster.

SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del pÄ det faktum att organisationer utvecklas och förÀndras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? DÀrvidlag har en undersökning utförts pÄ ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus pÄ organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanstÀlld samt de problem som de stÀlls inför baserat pÄ det abstrakta ramverk som i mÄnga fall verkar sÀtta grÀnser för arbetet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ med ett etnografiskt angreppssÀtt.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nÄ andra mÄl Àn ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundlÀggande idéer hÄller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad Àr det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte frÀmst Àr vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen Àmnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstÄ hur ledarskapet pÄverkas nÀr en organisation genomgÄr en förÀndring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen pÄ ledarskap dÀr chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förÀndrades synen pÄ arbetsledning och arbetsfördelning dÀr medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgÄngspunkt i detta har vÄr forskning behandlat de effekter pÄ ledarskapet som intrÀffar nÀr en organisation gÄr ifrÄn ?command and control? till ?empowerment?. DÀrav har vi stÀllt upp följande frÄgestÀllningar; Hur har kontrollen (över teamen) förÀndrats för linjechefen i övergÄngen frÄn Classic Waterfall till Agile, PÄ vilket sÀtt har förÀndringen pÄverkat linjechefens informationshÀmtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter fÄr förÀndringen pÄ ledarstilen nÀr organisationen övergÄr till en agil organisation.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur tvÄ avdelningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Det Àr svÄrt att fÄ en organisation och dess individer att enas om vad som gÄr att mÀta, vadsom Àr viktigt att mÀta och framförallt hur man ska mÀta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns nÄgra upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt sÄledes se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. FrÄgestÀllningen utgÄr frÄn vÄrt syfte och delas upp i tremindre frÄgor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frÄgor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket Àr?2.

Det elnĂ€t som vi nyttjar idag Ă€r uppbyggt sedan 1900-talets början och Ă€r byggt för att hantera den 50 Hz som anvĂ€nds vid kraftöverföring. PĂ„ senare tid har vĂ„rt elnĂ€t börjat nyttjas för annat Ă€n bara kraftöverföring. Det kan handla om kommunikation mellan apparater eller kommunikation till elbolagen för fjĂ€rravlĂ€sning av elmĂ€tare. Denna kommunikation sker pĂ„ högre frekvenser Ă€n 50 Hz och strĂ€cker sig vanligtvis frĂ„n 9 kHz – 95kHz beroende pĂ„ vilket system man anvĂ€nder. Det faktum att vĂ„ra apparater har utvecklats i ett högt tempo har Ă€ven det lett till att dessa anvĂ€nder en modernare teknik som alstrar högfrekventa signaler pĂ„ vĂ„rt elnĂ€t. NĂ€r nu vĂ„rt elnĂ€t, som Ă€r byggt för att hantera 50 Hz, utsĂ€tts för alltmer högfrekventa signaler sĂ„ uppstĂ„r nya problem i vĂ„rt elnĂ€t och det jordsystem vi har idag Ă€r inte tillrĂ€cklig för att hantera de högre frekvenserna. Skyddsjorden som finns i vĂ„ra hem finns för att förhindra att mĂ€nniskor och djur skall komma att skadas av elektriska strömmar.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om modern teknik kan ÄtgÀrda de problem som idag finns vid integration av nÀtverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete Àr att nÀtverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta Àr att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nÀtverken.Rapporten Àr uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nÀtverk. Denna undersökning gjordes med hjÀlp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sÄdana typer av problem.