Vi lever i en vĂ€rld dĂ€r teknikutvecklingen gĂ„r allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsĂ€tta öka. Hur detta pĂ„verkar Försvarsmaktens val av tekniknivĂ„ för framtida sensorförmĂ„ga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant nĂ€r radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militĂ€ra krav pĂ„ en artillerilokaliseringsradar stĂ€lls mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ny teknik Ă€r ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering eller Ă€r "gĂ„rdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bĂ€ttre i vissa anvĂ€ndningsomrĂ„den och situationer? Är AESA ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen Ă€r en jĂ€mförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrĂ„n en given teoriram.

The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON?s crisis plan.

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Organisation X Àr en del inom en större global koncern, med kontor belÀgna runt om ivÀrlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anstÀllda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anstÀlldasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvÀrden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhÄllande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmÄga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnÄr Ekvalls referensvÀrden för eninnovativ organisation, resultatet stÀlls vidare i relation till organisation X:s strategi gÀllandeinnovation.Slutligen ges förslag pÄ omrÄden att uppmÀrksamma samt förslag till ÄtgÀrder..

En ny sportbil hÄller pÄ att tas fram, men bilen Àr fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet gÄr ut pÄ att skapa en teknisk illustrationen som informerar mÄlgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak pÄ tvÄ delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behÄlla betraktarens intresse samt tydligt visa rÀtt materialkÀnslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande Àr i ritningsstadiet har ingen tillgÄng till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gÄtt ut pÄ att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i VÀxjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbÀttrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som Àr mycket kvÀverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgÄr nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att fÄ processen att fungera har vikten lagts vid att fÄ en fungerande nitrifikation.

I dag gÄr utvecklingen av trÄdlösa nÀtverk snabbt framÄt. Zigbee Àr en helt ny teknik som bygger pÄ IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som bestÄr av en rad stora elektronikföretag. Zigbee Àr en teknik som inriktar sig pÄ lÄg energiförbrukning och lÄg kostnad. Tekniken Àr tÀnkt att anvÀndas för att stÀlla in och lÀsa av sensorer av olika slag.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att nÀrma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrÄn organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss pÄ var skolkurator, skolsköterska och lÀrare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter frÄn tre olika yrkesgrupper. De tvÄ teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginÀr organisation. Intern marknadsföring i ett nÀtverk eller en imaginÀr organisation Àr komplicerad dÄ det inte bara Àr den egna personalen som skall nÄs utan Àven andra aktörer i nÀtverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel pÄ en imaginÀr organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit Àr att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjÀnsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest pÄtagligt i det svenska ÄterförsÀljarnÀtet..