I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Familjefokuserad omvårdnad har blivit allt viktigare i omvårdnaden av strokepatienter.Minskade ekonomiska resurser och en allt äldre befolkning som kräver omvårdnad underlång tid är två orsaker till detta. Ytterligare en orsak är den påverkan närstående har påhälsa och sjukdom, ett fenomen som uppmärksammas allt mera. En god familjefokuseradomvårdnad förutsätter ett gott samarbete mellan den professionella vårdaren ochnärstående. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur en tillitsfull interaktion kanskapas mellan sjuksköterska och närstående till en person som har drabbats av stroke. Vivill också undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att stärka de närståendes förmåga attuppnå välbefinnande genom familjefokuserad omvårdnad.

Bakgrund: Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö.Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Syfte: att sammanställa vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jämföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och på så sätt underlätta för operatörer att välja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes även via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fåtal publikationer, varav de flesta är in vitro studier. De gav underlag för en jämförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och användarvänlighet, precision och passform, kostnad, miljövänlighet samt patientvänlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att på grundval av de publikationer som finns idag så fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsställande och fullt jämförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belägg för att digitala tekniker kan ersätta den konventionella vad gäller precision. Det bör dock påpekas att de studier som finns tillgängliga idag är in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehållen funktion, tilltala nya målgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa på att uttryck är viktigare än funktion i valet av möbel? Med utgångspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behålla dess funktion men förändra uttrycket genom att lägga till historiska och personliga värden.Mitt syfte är att skapa en recliner som uttrycker mina värderingar och min livsstil. Vidare påverka min föreställning om reclinern som möbel och på det viset öppna upp för nya frågeställningar kring möbler i allmänhet.Mitt mål med ?Min svulstiga, tjocka fåtölj? är att visa ett nytt sätt att använda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. Fåtöljens utformning skall utgå ifrån de idéer jag har om var reclinern står idag, hur den uppfattas och vad jag själv vill ge fåtöljen för uttryck.

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsställelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat är medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfällig och lättare mätbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och mäta organisationsklimatet vid Piteå kommuns avdelning Teknik och gator (TG). Utifrån tio klimatdimensioner mättes organisationsklimatet i en enkätundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivå på samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

Dagens gymnasieungdomar ? morgondagens arbetskraft. Den tesen har varit grundläggande i vårt uppsatsarbete. I vår egen framtida yrkesroll som personalvetare kommer vi att möta morgondagens arbetskraft och därför är det intressant att göra en studie om ungdomars sociala konstruktion av arbetslivet. Syftet är att beskriva och resonera kring de konstruktionsprocesser som ligger bakom ungdomars bilder av arbetslivet.

Tester på människor, så kallade kliniska studier, är en viktig del i utvecklingen av nyaläkemedel och samtidigt en stor kostnad för läkemedelsföretag. Framförallt när patienternafinns på många olika platser blir processen både dyr och tidskrävande. Real time InteractionPatient Evaluation (RIPE) är ett koncept och en prototyp till ett Computer SupportedCooperative Work (CSCW) system, utvecklat av Elof Dimenäs och Mats Sundgren(AstraZeneca) i samarbete med IT-universitetet. Systemet ska stödja interaktion med patienteri effektstudier och att övervaka medicineringen och dess effekter. Tanken med RIPE är attman ska kunna göra effektstudier med symtomskattning med hjälp av mobiltelefoner ellerInternet.

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna. .

Den här uppsatsen presenterar en fältstudie som undersöker språkpolicy i en engelskspråkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan är officiellt sett engelskspråkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet på engelska. Dock agerar inte personalen som språkpoliser i de fall då barn och föräldrar talar andra språk än just engelska. Barnen på förskolan samt deras föräldrar bidrar till en tvåspråkig miljö när de talar svenska i synnerhet och även andra modersmål sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de två olika språken som förekommer mest på förskolan, det vill säga svenska och engelska. De barn som är engelskdominanta tenderar att kodväxla mindre än de svenskdominanta.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.