Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förĂ€ndring och kontinuitet i ett urval av historielĂ€roböcker beskrivs pĂ„ ett sĂ€tt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion Ă€r att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmĂ„ga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det Ă€r en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en lĂ€roprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av lĂ€roböcker. I den undersökta lĂ€roprocessen förstĂ„s historiemedvetande som basen för förstĂ„else av kontinuitet, förlopp och hĂ€ndelser, samt av hur förĂ€ndring sker. Tre dimensioner vĂ€gleder analysen: Historieskapa(n)de mĂ€nniskor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka hinder som fanns att fÄ till stÄnd jÀmlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte Àr att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig sjÀlv och av varandra. Materialet som granskas Àr anteckningar frÄn SamkvÀm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll frÄn Stockholms AllmÀnna Kvinnoklubb.Metoden som anvÀnds Àr hermeneutisk och teorierna som anvÀnds Àr den dÀr Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan nÀrmast ansÄgs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas pÄ jÀmlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens förestÀllningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framtrÀder inte tillrÀckligt tydligt för att kunna dra nÄgra generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det sjÀlvklara subjektet.

SpellÀrande blir allt vanligare, Àven inom arbetslivet. Det finns flera olika skÀl till varför dataspel som lÀromedel har ökat i popularitet. Ett av argumenten för spellÀrande Àr att de Àr motiverande. En av motivationsfaktorerna i dataspel Àr immersion. I denna studie ville vi undersöka om im-mersion verkar motiverande vid lÀrande vid kompetensutbildning.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

The purpose with this essay is to illustrate the problematical mother-daughterrelation in Mar-gareta Garpes drama/play ?To Julia? through a psychoanalytic and philosophical perspective. To get a deeper understanding for the relations between mother and daughter, and the kind of motherhood that Gloria is practising in the play I have used a hermeneutic method in search for answers to the questions: Why does Gloria take a position as a so called friend or sister in the interaction with her daughter Julia? Why is not mother Gloria capable to be mature, caring and nursing in the interaction with Julia? Through Gloria Margareta Garpe is giving me possible answers: Gloria is still seeing herself as a rejected and lonely child. The role of the daughter Julia in her mother?s life is to fill an empty space that was created in Gloria?s adolescence when she experienced the same feelings as Julia in present time in the play.

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgÄng i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi anvÀnder oss av tre olika sorters material: artiklar och insÀndare frÄn Landskronaposten, valmaterial frÄn de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhÀllegrupper. Studien Àr hypotesprövande, dÀr vi utifrÄn tre teser undersöker vÄrt material. Vi studerar dessa antagandens bÀrkraftighet och eventuella samband.Vi finner att mÄnga av rösterna pÄ Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner Àven att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hÄllning till de övriga partierna och vice versa har pÄverkat valresultatet.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollÀrare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus pÄ barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet Àr ocksÄ att belysa nÀr pedagoger i förskolan upplever att barn Àr problemskapande. Studien Àr kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebÀr att tolka och sÀtta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med Ätta förskollÀrare pÄ fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori anvÀnts i första hand.

Den hÀr rapporten har utrett möjligheten att automatiskt identifiera diken frÄnflygburet insamlat LiDAR-data. Den metod för identifiering som har valts harförst skapat en höjdbild frÄn LiDAR-data. DÀrefter har den tagit fram kandidatertill diken genom att vektorisera resultatet frÄn en linjedetektering. Egenskaper-na för dikeskandidaterna har sedan berÀknats genom en analys av höjdprofilerför varje enskild kandidat, dÀr höjdprofilerna skapats utifrÄn ursprungliga data.Genom att filtrera kandidaterna efter deras egenskaper kan dikeskartor med an-vÀndarspecificerade mÄtt pÄ diken presenteras i ett vektorformat som underlÀttarvidare anvÀndning. Rapporten beskriver hur algoritmen har implementerats ochpresenterar ocksÄ exempel pÄ resultat.

Detta examensarbetes syfte Àr att klarlÀgga de formella krav som stÀlls pÄ lÀrares klassrumsledarskap, att belysa sÄdana faktorer som lÀrare sjÀlva kan pÄverka för att uppnÄ ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer Àr förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lÀrare kan pÄverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet Àr en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehÄllsanalys av lÀroplanstexter genomförts för att klarlÀgga styrdokumentens krav pÄ lÀrares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt betrÀffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med mÄlsÀttningen att Ästadkomma allmÀngiltiga generalisationer och söka praktiska tillÀmpningar inom omrÄdet.

HÀlsa Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle och det talas mycket om hÀlsofrÄgor i olika sammanhang. HÀlsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och dÄ framförallt i Àmnet idrott och hÀlsa, medan idrottsÀmnet tidigare var ett rent fysiskt Àmne som fokuserade pÄ prestationen. För att uppnÄ hÀlsa krÀvs enligt lÀroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt vÀlmÄende. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet uppmÀrksammar hÀlso- och livsstilsfrÄgor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod dÀr sex verksamma idrottslÀrare i varierande Älder och kön har intervjuats.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Jag har utfört en kvalitativ innehÄllsanalys av seriealbumet Bernadotte ? VÄr franske kung (skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrÄn ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv i vilken jag utforskar frÄgestÀllningen, vilka pedagogiska bildberÀttarverktyg stÄr att finna och hur kan dessa anvÀndas? Analysmodellen Àr hÀmtad frÄn Anders Björkvalls bok om multimodal analys Den visuella texten ? Multimodal analys i praktiken (2009) och innebÀr inventering och sortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning pÄ redovisning av Björkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I sjÀlva analysen har jag funnit exempel pÄ olika bildberÀttarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av vÀrlden, Komposition och Modalitet. Dessa har pÄ olika vis anvÀnts för att förmedla kunskap, och jag redovisar exempel pÄ detta i analysen som Àven innehÄller bildexempel frÄn den aktuella serien. Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,.