Denna studie Ă€mnar beskriva hur enhetschefer pĂ„ Ă€ldreboenden i tvĂ„ svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de Ă€ldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fĂ„tt svara pĂ„ frĂ„gor om vilken kunskap som finns gĂ€llande deprimerade Ă€ldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmĂ€rksamma denna problematik. De fick ocksĂ„ reflektera kring vilket ansvar de sjĂ€lva upplever att de har för hur depression bland de Ă€ldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt analyserats med hjĂ€lp av en abduktiv metod dĂ€r Lipskys teori om grĂ€srotsbyrĂ„krater och Butlers teori om Ă„lderism fĂ„tt bidra med viktiga infallsvinklar. LikasĂ„ har tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det tagits i beaktning.Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gĂ€llande depression hos Ă€ldre i de besökta verksamheterna Ă€r mycket lĂ„g.

NÀr en hund diagnosticerats med hypoadrenocorticism bör bakomliggande orsak utredas. I detta ingÄr en analys av plasmakoncentrationen av adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACTH anses dock brytas ner snabbt och riktlinjerna för hur provtagning och provhantering Àr dÀrför omfattande. Syftet med denna studie Àr att undersöka stabiliteten hos hundens ACTH för att utvÀrdera möjligheterna till förenklad provhantering. Detta görs genom att studera hur mycket ACTH-koncentrationen i plasma minskar vid olika förvaringstemperaturer och förvaringstider. Vid förvaring i frys under en veckas tid var minskningen av ACTHkoncentration liten.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

SAMMANFATTNING Den hÀr studien handlar om barn/ungdomar som mÄste lÀmna sitt land pÄ grund av förföljelse, krig och vÄld, dessa barn tvingas mÄnga gÄnger att fly ensamma utan vÄrdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ÀndamÄl har vi valt att anvÀnda oss av en hermeneutisk forskningsmetod dÀr vi anvÀnder oss av tolkning som redskap. Vi har utgÄtt frÄn bÄde en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebÀr att identitetsskapandet Àr resultatet av den mellanmÀnskliga interaktionen och KASAM som Àr ett salutagen perspektiv detta innebÀr att fokus ligger pÄ tre hÀlsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera Àr att sprÄket och det nya sociala nÀtverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekrÀftande av deras sjÀlvbild.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal frÄn reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en icke-standard teori för serier och konvergens utifrÄn denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en icke-standard modell till matematisk analys utifrÄn en mÀngdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochicke-standard modellerna för att kunna hÀrledda standardresultat frÄn icke-standard resultat. AvslutningsvistillÀmpas teorin för att skapa en explicit icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion Àr ekvivalent med standard formuleringen..

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. VÄran undersökning kommer anvÀnda ett hermeneutisk synsÀtt och en kvalitativ forskningsansats.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett kÀllsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens kÀllsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jÀmförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jÀmförts genom analys av resurshushÄllning av nÀringsÀmnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter frÄn andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem Àr fem gÄnger dyrare per personekvivalent och Är Àn Slottshagens reningsverk.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhĂ€lle av mĂ„nga ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen Ă€r en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopförĂ€ldrar. I intervjuerna har förĂ€ldrarna ombetts ange motiv till, och omstĂ€ndigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har anvĂ€nts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar anvÀnder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistÄ kommande förbÀttringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistÄr denna instruktion med CAD- och berÀkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvÀrdering av flödesberÀkningar för tvÄ typer av luftintag, vilka anvÀnds av Volvo idag. Baserad pÄ denna analys presenteras förslag till förbÀttringar för kommande flödesberÀkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades Àven ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan anvÀndaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för anvÀndning i olika datorstödda berÀkningar..

MÄnga lider av lÄngvarig lÀndryggssmÀrta, men fÄ erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förstÄelse av lidandet. Den lÄngvariga smÀrtan begrÀnsar individen vilket bland annat antas pÄverka sjÀlvupplevelsen. Syftet med studien var att utifrÄn en explorativ ansats erhÄlla en fördjupad förstÄelse av sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta. Halvstrukturerade intervjuer anvÀndes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..