Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀssituationen framstÀlls i en handbok i brukstextanalys. Mitt material Àr "VÀgar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen anvÀnds diskurs-, makt- och subjektbegrepp hÀmtade frÄn Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framstÀller lÀssituationen som en diskursiv process, men Àven som en traditionellt hierarkisk maktrelation dÀr lÀsaren begrÀnsas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, stÀllt mot konstnÀrens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi Äterkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och Àr utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod Àr att stÀlla en beskrivning av hur fresken tolkas av mig sjÀlv utan föregÄende specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehÄller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgÄng av texter av personer som talat med Lorentzon, en jÀmförelse med Lorentzons mÄlning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus Àr mellan 1960-1980. FrÄgorna som besvaras Àr varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev sÄ pÄtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker lÄg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som anvÀnts Àr framförallt arkivmaterial frÄn folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare anvÀnds böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i lÀngden som teoretiska utgÄngspunkter.

Denna studie syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse i individers upplevelser om vÀgen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer dÀr fem var kvinnor och fem var mÀn. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande Älder, kön samt livssituation. Det var svÄrt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vÀgen ut ur drogmissbruk, dock sÄ fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den hÀr studien stÀlls individers upplevelser i fokus för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse om fenomenet.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att testa och analysera teknisk analys enligt en kortsiktig strategi pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2000-2007. Vi Àmnar Àven utvÀrdera delperioder med utmÀrkande egenskaper. Resultaten frÄn undersökningen kommer att jÀmföras med en Buy & Hold-strategi i syfte att testa huruvida den Effektiva marknadshypotesen i dess svagaste form hÄller eller inte. Teori: Teorin har sin utgÄngspunkt i Effektiva marknadshypotesen och Behavioural Finance. Vidare förklaras de tekniska indikatorer som anvÀnds i undersökningen; Relative Strength Index, Moving Average Convergence Divergence samt Bollingerband.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

SammanfattningStudien syftade till att fÄ en djupare förstÄelse för hur personal inom Àldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus pÄ arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. VÄr vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förÀndringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att fÄ vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillÄtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglÀdjen har ökat.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att fÄ en ökad förstÄelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk hÀrkomst i Äldrarna 16-25. Studien har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats och analysen har byggt pÄ tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de stÄr utanför samhÀllet och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stÀmplad en negativ social identitet av samhÀllet, bÄde i arbetslivet och pÄ fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sÀmre förutsÀttningar till erhÄllandet av arbete. DÀrtill framkommer det en efterlysning frÄn dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssÀtt för minoritetsgrupper med handlÀggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bÀttre förutsÀttningar till arbete för dem..

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of the early process of socialization and its influence on the choices in life, with the example taken from the agricultural family. The question is considering how the process of socialization within an agricultural family has influenced on the choices in life of four women. A qualitative method with a hermeneutic, phenomenologic perspective is applied and four interviews have been done with women who all grew up in an agricultural family. The results have been analysed through social constructive-, psychodynamic-, attachment- and cognitive theory. The results indicate that socialization is a complex process.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

Denna intervjustudie syftar till att belysa behandlares erfarenheter av och uppfattningar om sÀrskilda faktorer som pÄverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvÄngsvÄrden. Syftet innebÀr Àven att fÄ kunskap kring hur behandlare resonerar om hur de förhÄller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger pÄ en hermeneutisk stÄndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex behandlare som arbetar inom ungdomsvÄrden. Resultatet har tolkats utifrÄn teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.