Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med förÀldrar. Vi ville Àven synliggöra hur förÀldrarna sjÀlva ser pÄ barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats med bekvÀmlighetsurval. För att analysera vÄrt insamlade datamaterial har vi anvÀnt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder pÄ att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, bÄde i pryl- och klÀdvÀg.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förstÄelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnÄtts; inom rörelsen framkommer tvÄ diskurser, med olika syn pÄ vilka politiska frÄgor rörelsen ska fokusera pÄ. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill ÄtergÄ till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsÀtt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har Àven olika syn pÄ vilka politiska metoder som Àr mest effektiva samt skiljer sig Ät i sitt förhÄllningssÀtt till queerbegreppet.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hÄlla sig drogfri. Den frÄgestÀllning som studien utgick ifrÄn var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstÄ i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter pÄ omrÄdet andlighet och beroende. Studien följde sÄledes en kvalitativ design och utgick frÄn en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade pÄ att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstÄ i drogfrihet.

Syfte: Mobbning har en tendens att upptrÀda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte Àr att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. HÀr studeras delarna för att fÄ en bÀttre förstÄelse och kunskap om helheten.

Vi har upprÀttat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet gÄr ut pÄ att bidra med en ökad förstÄelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det hÀr omrÄdet arbetar Skanska stÀndigt med för att lösa frÄgan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sÀtta oss in i problemet och studera omrÄdet genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mÀngd poster man kan ta hÀnsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sÀnka totalkostnaden. Vilka Àr dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet Àr att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi anvÀnder för att hitta de poster utgÄr frÄn intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

Detektivromanen Àr en genre som pÄ senare Är blivit omÄttligt populÀr. Idag kan man köpa en deckare i nÀstan varje kiosk och matbutik. PÄ detta följer att omslagen i de flesta fall mÄste sticka ut ur mÀngden för att boken ska bli sÄld, vilket sÄlunda gör det intressant att undersöka vilka metoder man anvÀnder ? och har anvÀnt ? för att locka lÀsare..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur förskollÀrare i ŽI Ur och Skur-förskolorŽ tillÀmpar förskolans lÀroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. BÄde förskolans lÀroplan och FriluftsfrÀmjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstÄ sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder anvÀnts. Intervjuerna med tvÄ verksamma förskollÀrare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet anvÀnde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra tvÄ mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrÄnvaro. FrÄgan stÀlldes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig frÄn varandra och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrÄnvaro skiljer sig Ät.En hermeneutisk utgÄngspunkt anvÀndes dÄ respondenternas egna tankar och förstÄelser Àr av intresse. Vi har dÀrför anvÀnt oss av vinjettmetoden, dÄ vi fann denna metod mest lÀmpad för att skapa ett flytande samtal.VÄrt resultat visar att förÀldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och dÀrmed ocksÄ motivationen till att nÀrvara pÄ lektioner. Resultatet visar ocksÄ att skolpersonalens relation Àr av betydande grund, förtroendet för dessa Àr en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna Àr att förÀldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att frÀmja elevens nÀrvaro..

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.