I denna uppsats som i sin allra enklaste form Àr en analys av ledmotivsanvÀndningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda pÄ vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys dÀr jag sÄg filmen i kronologisk ordning och tittade pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda ledmotiv och deras berÀttande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven anvÀnds föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjÀlpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berÀttas med vare sig ord eller bilder utan med musik..

Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion sÄ kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att pÄ bÀsta sÀtt lyckas nÄ lÄngsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer Àr viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gÀllande ekologiska varor, för att nÄ lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera konsumentbeteende med avseende pÄ ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att anvÀndas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: MervÀrdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, vÀrdekedja och vÀrdestjÀrna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad pÄ involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda trÄd.Resultat: Författarna menar att det Àr involveringsgraden till ekologi, om den Àr hög, som Àr avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Bakgrund: Under vÄr utbildning har vi bÄda utvecklat ett intresse för anvÀndandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss pÄ de klassiska sagorna dÄ deras rika symbolsprÄk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser ocksÄ att de klassiska sagorna Àr en del av det vÀsterlÀndska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgÄr i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och fÄ nya perspektiv pÄ livet. Med detta i Ätanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

Den hÀr uppsatsen undersöker frÄgestÀllningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion pÄ gymnasienivÄ med konstnÀrlig ambition beskrivas och förstÄs? Forskningen sker utifrÄn en hermeneutisk ansats. Fallstudie anvÀnds som metod och empirin bestÄr av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsÀttning av Gökboet och fokuserar pÄ deras lÀrare Carl Michael Karlsson som Àr undersökningens informant.Genom att stÀlla empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att Àven om det demokratiska ledarskapet Àr en bra utgÄngspunkt borde man hellre strÀva efter ett situationsanpassat ledarskap..

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today?s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, DjÀvulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas RÄdström (2013).The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar.

AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pÄgick frÄn jultiden 1956 till vÄren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsÀttarna och publiken, och huruvida tonsÀttarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgÄngspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterÀra texter. Uppsatsens syfte Àr att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjÀlpligt vid en analys av ett skönlitterÀrt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove KnausgÄrds roman Min kamp..

SyfteStödet som ges till familjer och förÀldrar till barn med utvecklingsstörning har kommit att förÀndras över tid. Det stöd som idag erbjuds Àr bland annat deltagande i stödprogram för rollen som förÀlder. Ett syfte med studien Àr att beskriva och analysera hur förÀldrar till barn med utvecklingsstörning upplever det stöd som ges inom ramen för förÀldrastödsprogrammet Komet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att söka en förstÄelse för rollen som förÀlder till barn med utvecklingsstörning. Samtal kring stödprogrammet utgör sedermera en ingÄng till intervjuernas mer subjektiva del av förÀldrarnas upplevelser.

 Denna uppsats innehĂ„ller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förstĂ„else för mĂ€nniskan och kulturen i dagens Öst- och VĂ€steuropa och att fĂ„ fram de förestĂ€llningar som prĂ€glar kulturmöten mellan öst- och vĂ€steuropĂ©er. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att bĂ„de öst- och vĂ€steuropeiska samhĂ€llen i filmen prĂ€glas av anomi. VĂ€rden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osĂ€kerhetsundvikande framstĂ€lls tydligast i filmen. LivsĂ„skĂ„dningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i bĂ„de Öst- och VĂ€steuropa tillsammans med övervĂ€gande pessimistisk och negativ grundhĂ„llning, vilket i sin tur pĂ„verkar bĂ„de karaktĂ€rernas mĂ€nniskosyn och deras handlingar.

InledningI grundsÀrskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsÀttningar för kommunikation och samspel ibland Àr vitt skilda frÄn varandra. Hur kan lÀrare som arbetar i skolan möta grundsÀrskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall pÄ individens rÀtt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet Àr att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsÀrskola med efterföljande analys, komma fram till barriÀrer och andra faktorer som kan försvÄra eller utveckla delaktighet i grundsÀrskolans undervisning. TeorierArbetet med studien Àr inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lÀrandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen bestÄr av observationer i tvÄ klasser, tvÄ fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang pÄ skolan Àr ofta knuten till grundsÀrskolans lokaliteter och miljö.

Syftet med studien var att genom gymnasielÀrares utsagor söka spÄr av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn pÄ lÀrande. Detta för att ta reda pÄ vilka kriterier lÀrare utgÄr ifrÄn nÀr de gör sina didaktiska val i undervisningen och pÄ vilket sÀtt Vygotskijs grundtankar Äterspeglas i lÀrares syn pÄ lÀrande.VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrÄn de fyra aspekterna som kÀnnetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning pÄ lÀrarroll och lÀrande. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet dÀr vi anvÀnde relevant forskning för att förstÀrka vÄr tolkning av respondenternas utsagor.I studien framkom att lÀrare gav uttryck för att samspel och dialog Àr viktiga inslag i undervisningen.

Uppsatsen undersöker med anvÀndande av rangsummetest om LPM-modellen Àr mer lÀmplig Àn riskmÄtt baserade pÄ varians och systematiska riskmÄtt baserade pÄ CAPM för analys och urval av svenska hedgefonder under perioden 1996 - april 2001..