Syftet med den hÀr uppsatsen var att göra en berÀttarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgÄtt frÄn de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berÀttartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen ocksÄ, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktÀr Tintomara, bokens genre och bokens grundlÀggande tema.Det jag har kommit fram till Àr att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berÀttarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken Àr blandningen av episk och dramatisk framstÀllningsform.

Denna uppsats Àr en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till vÀlbefinnande och hÀlsa i vÄrdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhÄllanden har Martin Bubers dialogfilosofi anvÀnts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstÄr mellan Jag-Du eller Jag-Det och Äterfinns i dimensionerna, mÀnniska-det andliga, mÀnniska-mÀnniska, mÀnniska-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vÄrdteori i ?VÄrdandets idé? anvÀnts i en hermeneutisk analys av praktiska vÄrdmöten.

I det hÀr arbetet har jag gjort intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare om hur de bearbetar frÄgor om döden med sina elever. Om detta finns mycket fÄ undersökningar. Endast en bok i Sverige behandlar Àmnet utvecklingsstörda och döden. De beskrivningar av situationer frÄn tillfÀllen dÄ lÀrarna bearbetat dessa frÄgor Àr avidentifierade. LÀrarna har fÄtt lÀsa utskrifter av intervjuerna och haft möjlighet att reagera pÄ dessa före mina tolkningar av dem.

Studien har haft en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har anvÀnts för att samla in data frÄn fem studerande mÀn i Äldrarna 20-26 Är. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mÀns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgÄr att rollen som student har förvÀntningar pÄ sig att gestaltas pÄ specifika vis och att detta formar de individer som gÄr in i denna roll. Lika sÄ gÀller för rollen som man, dÀr vissa attribut och handlingar krÀvs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilket förhÄllningssÀtt första linjens chefer har för att frÀmja lÀrandet i vÄrdarbetet. LÀrandet i vÄrdarbetet handlar om handlar kravet pÄ att personalen ska lÀra sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. PÄ vilket sÀtt första linjens chefer organiserar lÀrandet i vÄrden samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer gÄr till vÀga intervjuades Ätta chefer pÄ ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vÄrd. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjÀlp av kontextuell analys.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av vÄld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbÀttra homosexuellas behov i samhÀllet. Dessutom anvÀndes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgÄngspunkt Àr heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i vÄld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen Àr förankrad i samhÀllet, vilket ocksÄ avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med vÄldsproblematik..

Den senaste forskningen inom svenska som andrasprÄk föresprÄkar genrepedagogik, för att eleverna bÀttre ska förstÄ vad sprÄket gör för arbete Ät oss, beroende pÄ val av genre. Detta skapar en större sprÄklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nÄ genre- kompetens anvÀnds cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lÀrande i klassrummet. För att som lÀrare lÀttare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvÀrt om lÀromedelsförfattare ocksÄ tog ett mer tydligt avstamp i bÄde forskning och kursplanernas krav pÄ sprÄkkompetens. Den hÀr under- sökningen Àr en analys av ett lÀromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för lÀs och skriv inom C-kursen.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

 I vÄr studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling pÄ en institution i Mellansverige, anser att de blir stÀmplade och vilka de anser att det Àr som utför den. Om det Àr nÀra och kÀra, myndigheter och/eller dem sjÀlva. Vi vill belysa vilka kÀnslor och tankar de intervjuade personerna har kring Àmnet stÀmpling. Vi har sett pÄ faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de Àr i relation till det begreppet. Vi har Àven undersökt om de har eller har haft nÄgra strategier för att undanhÄlla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer dÀr vi utgick frÄn teman.

Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebÀra för vÄrd och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen Àr att fÄ fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer Àr positivt eller negativt instÀllda till att dela ledarskap.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilken syn har divisionschef/omrÄdeschefer och enhetschefer pÄ delat ledarskap?Vad lÀgger divisionschef/omrÄdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?Vad anser divisionschef/omrÄdeschefer att enhetschefer ska kunna dela pÄ och vad anser enhetscheferna sjÀlva?Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingÄr en enkÀt- och intervjuundersökning för att fÄ ett bredare och djupare resultat..

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

En smartphone Àr en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vÄrt vardagsliv. Att Àga denna tekniska pryl betyder att man Àr stÀndigt antrÀffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svÄrare. I takt med detta lÀggs mycket av vÄr uppmÀrksamhet och tid pÄ vÄra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för vÄra sociala interaktioner med de nÀrmsta vi har, vÄr familj. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa  en förstÄelse kring anvÀndandet av smartphones samt vilket inflytande den har pÄ sociala interaktioner samt tillgÀngligheten mellan förÀldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vÄr frÄgestÀllning och uppnÄ vÄrt syfte.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

De senaste decennierna har stora samhÀllsförÀndringar skett för att förbÀttra situationen för mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohÀlsa genom fördomar bÄde av andra och sig sjÀlv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos Àr ett samlingsnamn för symtom dÀr verkligheten förÀndras genom exempelvis hallucinationer eller vanförestÀllningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har nÄgon gÄng vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan kÀnna en förÀndring av jaget och förlora kontrollen över vem de Àr.