Sökresultat:
86 Uppsatser om Lyxvćningar - Sida 4 av 6
Vad motiverar 80-talister till att arbeta?
Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.
Du kan, men du gör inget. : En studie av utvecklingssamtal pÄ ett gymnasium.
Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.
Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som pÄverkar benÀgenheten att cykla
StÀder som saknar infrastruktur och som har en lÄg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lÀgre andel cyklister. NÀr fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att stÀder med fler cyklister generellt sett Àr sÀkrare att cykla i. Andra stÀder skiljer sig frÄn Stockholm betrÀffande befolkningsmÀngd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jÀmföra andra stÀder med Stockholm Àr ett problem pÄ grund av dessa skillnader.
Konsumenters köpbeteende pÄ Internet : En studie av Äterköpsbeteendet hos studenter pÄ UmeÄ Universitet och Wright State University
Kunders beteende Àr viktigt att förstÄ för ett företag som sÀljer produkter eller tjÀnster. DÄ alltmer handel nu sker pÄ Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. DÄ det idag Àr dyrt att genomföra ÄtgÀrder för att attrahera nya kunder Àr det dÀrför betydande att konsumenter ÄtervÀnder efter ett första inköp. Syftet med denna studie Àr att utreda Äterköpsbeteendet hos kunder som handlar frÄn butiker pÄ Internet. Ett delsyfte Àr att undersöka om det finns skillnader i studenternas Äterköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.
"Jag ber att fÄ Äterkomma". En diskursanalys av systematiska kvalitetsarbeten i grundsÀrskolan
Syfte: Syftet Àr att med inspiration av diskursanalys granska grundsÀrskolors systematiska kvalitets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frÄgestÀllningar Àr: Hur skrivs kunskap, bedömning och betyg fram? och Vilka diskurser framtrÀder i granskningen av de sjutton systematiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnts i studien Àr diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstÄ vÀrlden som vi lever i.
VÀrdeskapande anvÀndning av radiologi : - Utbildning och mÀtning för förbÀttring
IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvÄrdens möjligheter att hjÀlpa utvecklas stÀndigt. SjukvÄrden idag kan i mÄnga fall stÀlla rÀtt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohÀlsa. Radiologiska undersökningar Àr ett viktigt hjÀlpmedel men innebÀr ocksÄ risker i form av strÄlning samt felaktigt resursanvÀndande.SyfteSyftet med förbÀttringsarbetet var att skapa en bÀttre anvÀndning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer sÄ att patienten fÄr rÀtt undersökning utifrÄn sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. MÄlsÀttningen var att öka andelen berÀttigade undersökningar.Syftet med studien av förbÀttringsarbetet var att fÄ en förstÄelse förvilka faktorer som pÄverkar remittentens val av radiologisk undersökning och dÀrmed berÀttigandegradenvilka aktiviteter i förbÀttringsarbetet pÄverkar berÀttigandegraden och pÄ vilket sÀttMetodInterventioner i form av utbildning och mÀtningar anvÀndes för att höja berÀttigandegraden. Bedömning av berÀttigandegraden gjordes av en ST-lÀkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju anvÀndes för att stu-dera förbÀttringsarbetet.ResultatStudien visar att berÀttigandegraden ökar nÄgot som ett resultat av de valda interventionerna.
Ungdomars sexualitet ? professionellas resonemang kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Är
Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella pĂ„ ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r. Syftet bröts ner i följande tre frĂ„gestĂ€llningar; 1). Upple-ver personalen pĂ„ ungdomsmottagningen nĂ„gra specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och hur beskrivs i sĂ„ fall dessa? 2). Ăr frĂ„gor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angĂ„ende ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt? 3).
Kunskap om konflikthantering - Tyst kunskap? : Fem lÀrares kunskap om konflikthantering i skolan
Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.
MÄltid utan tid och mÄl
MÄltidssituationen för Àldre i ordinÀrt boende visar pÄ en beroendestÀllning mellan Àldre och hemtjÀnstpersonal. Helhetssynen brister dÄ mÄltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. HemtjÀnst-personals komplexa uppdrag pÄverkas av bÄde intern och extern problematik, dÀr enhetschefer förordar lÀmplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjÀnstpersonals uppfatt-ningar av Àldres mÄltidssituation i ordinÀrt boende. I studien anvÀndes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, dÀr 12 hemtjÀnstpersonal frÄn en svensk kommun med varierande anstÀllningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i Àldres mÄltidssituation, bÄde idag och framgent.
Begreppet vÀrde i en utvÀrdering - vÀrt att belysa?
Uppsatsens syfte Ă€r att belysa begreppen utvĂ€rdering och vĂ€rde i utvĂ€rderingar kopplade till offentlig verksamhet. ForskningsfrĂ„gan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjĂ€nstemĂ€n och politiker begreppen utvĂ€rdering och vĂ€rde vid utvĂ€rdering inom offentlig verksamhet? ForskÂningsfrĂ„gan har brutits ned i tre frĂ„gestĂ€llningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet utÂvĂ€rdering? Vilka uppfattÂningar finns om begreppet vĂ€rde i en utvĂ€rdering? Vilken medÂvetenÂhet finns hos mottagaren av en utvĂ€rdering att se till bakomliggande faktorer? Uppsatsens metod Ă€r en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forskningsÂstrategier samt utgĂ„ngen frĂ„n ett ideografiskt angreppssĂ€tt. Tre studier Ă€r genomförda; tvĂ„ öppna intervjustudier och en enkĂ€tstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkĂ€tstudien har genomförts genom rangordning i ett daÂtorbaserat statistikprogram.
Naturen ? en resurs fo?r stressÄterhÀmtning : En systematisk litteraturstudie
Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.
Uppstart av ett team med multimo-dal ansats pÄ rehabiliteringen för patienter med lÄngvarig smÀrta : Ett förbÀttringsarbete med blandad studiedesign
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
AnvÀndningen av genomslÀppliga markbelÀggningar : ett sÀtt att fördröja och minska avrinningen av dagvatten
ĂversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.
SprÄk och integration - En utvÀrdering av ett kommunalt projekt under utveckling i Kristianstads kommun
Problem/bakgrund: Det finns invandrare som efter flera Ärs boende i Sverige av olika anled-ningar inte lyckats lÀra sig att tala och/eller skriva svenska i sÄdan utstrÀckning att det genererat till sjÀlvförsörjning som följd av fast arbete eller anstÀllning. Projektet som utvÀrderats har sin utgÄngspunkt i att försöka öka svenska sprÄk och skrivkunskaper till dessa personer i en sÄdan utstrÀckning att det kan leda till sjÀlvförsörjning och integrering i det svenska samhÀllet. SprÄket ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för en integrering i det nya sociala landskapet. Syfte: Syftet Àr att genom en fallstudie (innehÄllande flera kompletterande metoder) utvÀrdera ett kommunalt projekt som Àr under utveckling. Fallstudien omfattas av en mÄlutvÀrdering och en processutvÀrdering; mÄlutvÀrderingen problematiserar kring projektets lÄngsiktiga mÄlsÀttningar som bestÄr av integrering och stÀrkt sjÀlvkÀnsla.
Den lilla marknadsplanen ? konsten att kombinera innovation och kreativitet med planering i smÄ företag
I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.