Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar Lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz.

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och Lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Uppsägningar och varsel hotar många människor vid nedskärningar i organisationer. Många arbetsgivare som tvingas säga upp sin personal vänder sig till outplacementföretag för att den uppsagde anställda ska få hjälp till nytt arbete. Syftet med studien var att undersöka hur omställningscoacher, på outplacementföretag, arbetar med personer i omställning och hur coacherna upplever detta samt att ta reda på innebörden av omställning/outplacement. En kvalitativ induktiv tematisk analys gjordes och resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta omställningscoacher på fyra olika konsultföretag. Resultatet beskriver hur coacherna upplever viktiga aspekter kring omställningsprocessen och vilka aktiviteter som ingår i ett outplacmentprogram.

In this study the speech of adolescents with unilateral cleft lip andpalate (UCLP) and delayed closure of the hard palate was evaluated.Evaluations were made with experienced speech-language pathologists(SLP:s) and lay listeners. The SLP evaluation consisted of typical cleft palatespeech variables and some of them were adapted for lay listeners. Attitudestowards the speech of the adolescents were investigated by asking laylisteners if the speech constituted any hindrance to vocational performance.The SLP:s mainly found nasal escape and velopharyngeal impairment (VPI),although to a small degree and extent. The lay listeners mainly foundresonance deviations and indistinct speech. The latter was associated withhindrance to vocational performance.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in Lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana Lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  .

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur predetermination (förutbestämda kompositionsregler) påverkar kompositionsprocessen och upplevelsen av musiken hos Lyssnare. Genom analys av min egen kompositionsprocess, litteraturstudier och intervjuer med tonsättare behandlas i uppsatsen olika sätt att arbeta med predetermination, resultat av att arbeta med förutbestämda kompositionsregler och skäl till att tonsättare väljer eller väljer bort att arbeta med predetermination. Undersökningen visar hur en viss regelstyrning kan vara till hjälp i kompositionsprocessen men även hur det kan vara hämmande att arbeta med predetermination. Lyssnarupplevelsen undersöktes med en enkätundersökning. Två par egna kompositioner ? två poplåtar och ett stycke för kammarensemble i två satser ? har spelats upp för musikhögskolestuderande.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina Lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som Lyssnaren uppfattar, eller skapar Lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

De senaste decennierna har en rad streckkodstekniker utvecklats för att grafiskt representera digital information. Gemensamt för dessa är en strävan efter hög densitet, det vill säga kapacitet att lagra mycket data på en liten yta. Densiteten begränsas emellertid av kravet på precision vid tolkning av den digitala datan, eftersom felaktigheter i digital data kan resultera i omfattande informationsförlust.Analog information, exempelvis ljud, är däremot inte beroende av exakthet hos underliggande data i samma utsträckning. En analog ljudsignal kan beskrivas och återges approximativt, och ändå tolkas korrekt av en Lyssnare. Detta faktum gör att det finns fördelar med att representera ett ljud utifrån dess analoga egenskaper.

The purpose of this thesis is to investigate peoples experience when listening at audio books. During recent years the use of audio books has increased significantly. With that knowledge and the fact that this is an almost unexplored area within Library- and Information science our interest grew even stronger. The thesis is based on two different theories. To be able to place audio books in a context we have applied a media- consumption perspective by asking questions like when, where and how the media-consumption takes place.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna för att skriva väl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel kräver och som dessutom fungerar självständigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller på cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkätundersökning där musikstuderande har fått lyssna dels till musiken från spelet och dels till musik som inte är skriven för dataspel. I enkäten fick de frågor om hur de upplevde musiken med hjälp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nära den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja på spelmusiken och den självständiga musiken. De kunde också motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god Lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.