Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill?eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?We mostly play.

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a.

En studie av vilka utgångsfrågor elever i skolår 3-6 ställer när de ska arbeta med ett samhällsorienterande eller naturorienterande ämne. Studien visar vilka frågetyper som är mest frekventa och också på skillnader mellan pojkars och flickors frågor..

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ?höra och göra?.

Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem världen över har lett till ett stort användande av s.k. webradio. Miljontals användare lyssnar dagligen på de tiotusentals tillgängliga webradiostationerna. Webradio är ett sätt att via Internet och TCP/IP sända radio. Oftast används de populära MP3-formatet men nya bättre standarder håller på att etableras.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning påverkar deras lärande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod främjar elevers motivation och lärande genom att besvara mina frågeställningar: På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande och motivation? På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjälpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlärare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgångspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras på Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen påverkar deras lärande och motivation i positiv riktning.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Vårt examensarbete handlar om lärares, föräldrars och elevers syn på läxor..

Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ?hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning??. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort.