Sök:

Sökresultat:

635 Uppsatser om Lyckad skolgćng - Sida 21 av 43

Barn och CT-undersökningar: Betydelsen av omvÄrdnaden och tekniska ÄtgÀrder för att minimera strÄldosen till barnet.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik gÄr snabbt framÄt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjÀlp vid diagnostik och medicinska ÄtgÀrder. Att optimera strÄldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter Àr dÀrför ett högaktuellt Àmne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvÄrdnadshandlingar och tekniska ÄtgÀrder för att minimera strÄldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen mÄste vara korrekt.

Hur vet vi att det fungerar?

Dagens samhÀlle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som gÄr samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva mÄste det finnas anvÀndaresom vill anvÀnda det. För att anvÀndare skall anvÀnda ett IT-system mÄste systemet har tillrÀcklighög kvalitet sÄ att anvÀndare skall kunna lita pÄ systemet. Men vad Àr kvalitet? Det Àr svÄrt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mÀta.

Att skapa trovÀrdiga karaktÀrer

Att skapa karaktÀrer i en animation eller ett spel som publiken fÄr sympati för och kÀnner Àr levande, Àr ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mÀngd olika tips och rÄd för att skapa en karaktÀr, att det kan kÀnnas övermÀktigt och svÄrt att sÄlla i. I denna uppsats kommer syftet dÀrför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktÀr. Syftet kommer Àven att bestÄ i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktÀr gÄr att tillÀmpa pÄ bÄde film- och spelkaraktÀrer. Dessa frÄgestÀllningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, dÀr dessa tips och rÄd kommer att prövas för att se om den formel som hÀr lyfts fram Àr lyckosam.

Ensilering, en jÀmförelse mellan olika ensileringssystem

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att gÄ igenom hur ensilering gÄr till och vad som bör beaktas för att fÄ ett hygieniskt och nÀringsrikt foder: vilka faktorer som Àr viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvÀrderas. Slutligen beskrivs och jÀmförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det Àr mÄnga faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsÀttningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det Àr ocksÄ vanligt att tillsatsmedel anvÀnds för att öka förutsÀttningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jÀmför dessa i avseenden som Àr relevanta i jordbruket.

Organisatoriska faktorer i relation till sÀker vÄrd: En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.

Konstruktion av mekaniskt bromssystem pÄ rollatormodellen Volaris S7

Detta arbete Àr en skriftlig redovisning av examensarbetet som har genomförts i samarbete med  Volaris Sweden AB i Gislaved. Volaris utvecklar rollatorer för rörelsehindrade.Examensarbetet omfattar utveckling av en utvÀndig vajerlös broms till Volaris senaste rollatormodell S7. I den befintliga rollatorn bestÄr bromssystemet av utvÀndiga bromsvajrar som löper utanför profilramen, bromsgrepp och bromskloss. AnvÀndarna har efterfrÄgat en rollator med vajerlös broms och orsaken till detta Àr att anvÀndaren fastnar i saker och ting med bromsvajern. Förutom att detta Àr ett störande moment för anvÀndaren ökar detta Àven risken för olyckor.

SjÀlvklarhet eller hÀmsko? : En studie av nÄgra grundskollÀrares syn pÄ inkludering

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

NyanlÀnda elevers inkludering i skola och samhÀlle : En studie av nyanlÀnda elevers upplevelser av sin skolsituation och betydelsen av samhÀllsorienteringen inom utbildningen

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Att skapa samförstÄnd i en organisationsförÀndring : ? En fallstudie om förÀndringskommunikation

Denna studie undersöker hur samförstÄnd skapas genom kommunikation i en organisationsförÀndring. Detta Àr intressant dÄ tidigare studier visat pÄ att kommunikation Àr en avgörande faktor för att en organisationsförÀndring ska bli lyckad. Det Àr ocksÄ intressant dÄ forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförÀndringar Àr sparsam. Speciellt dÄ vi Àven valt att se kommunikationen utifrÄn en mottagares perspektiv, ett omrÄde som var sÀrskilt outforskat. Vi har hÀmtat vÄrt empiriska material frÄn en organisation som stod inför en organisationsförÀndring.

Det Goda Samtalet- En utvÀrdering av de ekologiska hÄllbarhetskraven

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Framtagning av ECU test rapport och testmetod

Att skapa karaktÀrer i en animation eller ett spel som publiken fÄr sympati för och kÀnner Àr levande, Àr ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mÀngd olika tips och rÄd för att skapa en karaktÀr, att det kan kÀnnas övermÀktigt och svÄrt att sÄlla i. I denna uppsats kommer syftet dÀrför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktÀr. Syftet kommer Àven att bestÄ i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktÀr gÄr att tillÀmpa pÄ bÄde film- och spelkaraktÀrer. Dessa frÄgestÀllningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, dÀr dessa tips och rÄd kommer att prövas för att se om den formel som hÀr lyfts fram Àr lyckosam.

Hur operatörer beslutar vilka individer som ska opereras vid en frÀmre korsbandsskada samt deras samarbete med sjukgymnaster: en kvalitativ studie

FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hÀnsyn till. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig.

Hur skapar jag ett spel dÀr spelarens huvudsakliga sysselsÀttning Àr att mÄla? : Reflektioner kring arbetet med spelet ?Art Hero?

Det hÀr arbetet behandlar frÄgan: ?Hur kan illusionen av att vara en skicklig renÀssansmÄlare förmedlas i ett spel och vad Àr en lÀmplig arbetsmetod för att uppnÄ detta?? Metoden jag anvÀnde för att ta reda pÄ detta var att utveckla spelet Art Hero som lÄter spelaren mÄla en förenklad version av nÄgra av historiens mest kÀnda verk. Knepet Àr dock att det inte Àr den förenklade versionen som trÀder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvÀrderade Àr nÄgot som jag kallar ?improviserande produktion?.

CRM implementering ? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas

I modern tid Àr den sÄ kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del prÀglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna stÀller högre krav och det rÀcker inte lÀngre med att endast erbjuda en produkt/tjÀnst. Företagen mÄste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bÀsta möjliga service, sÀtta kunden i fokus. Ett sÀtt för att lyckas Àr enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, nÄgot som visat sig vara problematiskt och svÄrt. Ett av problemen Àr att CRM ofta likstÀlls med teknologi och dÀrför utelÀmnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.

Fördelar, nackdelar och framgÄngsfaktorer med kriskommunikation pÄ sociala medier : En fallstudie av Karlstads kommun

Att som organisation anvÀnda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation Àr en avvÀgning mellan att hjÀlpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier Àrinte en envÀgskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie Àr att utifrÄn en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvÀgningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation pÄ sociala medier innebÀr samt om det finnsspecifika framgÄngsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpÄgÄende kris. Detta besvaras med hjÀlp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgÄngsfaktorer för en lyckadanvÀndning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjÀlp av resultatetsom stÀrkte insamlad innehÄll i litteraturgenomgÄngen.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->