Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång. Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet. Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan. Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Att rekrytera nya medarbetare kan för en organisation kosta stora summor, särskilt om rekryteringen inte blir lyckad (Lindelöw, 2008). Skellefteå kommun genomförde från och med den första januari 2014 en omorganisering som innebar att de centraliserade kommunens rekryteringar och skapade ett rekryteringscenter. Rekryteringscenter är en del av en förvaltning som kommer bestå av flera funktioner, där ibland en central lönehantering men rekryteringscenter var först ut när ledningen beslutade om omorganiseringen. Rekryteringscenter har under hösten 2013 arbetat på det vis som de planerat att arbeta efter den första januari 2014 och genomfört ett antal rekryteringar. För att utvärdera chefers syn på rekryteringscentersarbete kommer denna uppsats undersöka rekryteringsförfarandet på Skellefteå kommun.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad.Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.