Sök:

Sökresultat:

819 Uppsatser om Lustfyllt lärande - Sida 26 av 55

Beslutsfattande i extrema miljöer : En studie om hur GrupptÀnk, Riskhantering och Eskalerande engagemang pÄverkar beslutsfattandet i extrema miljöer

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Lek i klassrummet -en studie av leken som pedagogiskt verktyg

I denna uppsats behandlas begreppet ?lek i klassrummet?. Undersökningen omfattar lÀrarens uppfattning och anvÀndandet av leken i klassrummet som inlÀrningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlÀrningssituationer. VÄra tvÄ huvudfrÄgor Àr: Hur undervisar lÀrarna pÄ ett lekfullt sÀtt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lÀrarnas lekfulla inlÀrningssituationer? För att besvara dessa huvudfrÄgor anvÀnde vi oss av ytterliggare frÄgestÀllningar.

Barnbokslitteratur i förskoleklassen och fritidshemmet

BAKGRUND: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket frÄn pedagog till pedagog. Vi Àr dÀrför intresserade av hur nÄgra pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de anvÀnder sig av denna. Vi har i vÄr bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning sÀger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger tÀnker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrÄn tre olika förskoleklasser, tre stycken Àr utbildade fritidspedagoger och tre stycken Àr utbildade förskollÀrare. Alla pedagoger arbetar Àven i fritidsverksamheten.RESULTAT: VÄrt resultat visar pÄ pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och Àven vilka arbetsmetoder de anvÀnder.

"SkolgÄrdslek"

Vi har i vÄr undersökning fokuserat pÄ barns utelek pÄ en skolgÄrd i SkÄne. Syftet med vÄr undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute pÄ en skolgÄrd och hur barn anvÀnder miljön i sina lekar. Undersökningen Àr delvis gjord utifrÄn ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. LikasÄ pedagogens roll ute pÄ skolgÄrden ingÄr i undersökningsomrÄdet.

Fem minuter kvar! Ta fram bÀnkboken: en studie av hur barnlitteratur kan anvÀndas i undervisning för de tidigare Äldrarna

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Musik som en arbetsterapeutisk behandling

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.

Prestanda och webbramverk

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Att undervisa utomhus : Om lÄgstadielÀrares och mellanstadielÀrares uppfattning om utomhuspedagogik som undervisningsform

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Vad Àr fiolrytmik? Elever och förÀldrars tankar och funderingar kring fiolrytmikundervisning

Title: What is violineurhythmics? Students' and parents' thoughts and reflections about violineurhythmics. The purpose of the investigation is to present students' and parents' thoughts and reflections about violineurhythmics. Data consists of qualitative interviews with students and parents who experienced the method during the last years. Violineurhythmics can be seen like a genre of the method of the rhythmic.

Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Synliggörandet av matematik i förskolan : FörskollÀrares och förskolechefers tankar

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Orsaker till sjÀlvmord bland Àldre   : En litteraturöversikt

Bakgrund: Andelen fullbordade sjĂ€lvmord ökar med stigande Ă„lder. MĂ„nga av de Ă€ldre som begĂ„r sjĂ€lvmord har varit i kontakt med sjukvĂ„rden kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina sjĂ€lvmordstankar Ă€n yngre och har en tendens att anvĂ€nda sig av mer dödliga metoder Ă€n yngre personer. Kunskapen inom omrĂ„det Ă€r lĂ„g. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att Ă€ldre begĂ„r sjĂ€lvmord.

"Jaha, har dom bara lekt idag?" : En studie kring förskollÀrares och fritidspedagogers syn pÄ fri lek

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att undersöka förskollĂ€rare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser pĂ„ den fria lekens betydelse för lĂ€rande och utveckling och sin egen roll i den. LĂ€roplanerna för bĂ„de förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lĂ€rande, bĂ„de fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhĂ€vt detta. Begreppet fri lek Ă€r dock nĂ„got som inte definierats tydligt i lĂ€roplaner eller forskning, dĂ€rför blev vi intresserade av hur pedagoger ser pĂ„ detta begrepp och den aktivitet som Ă€ndĂ„ har en given plats i bĂ„da verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod dĂ€r fem förskollĂ€rare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

"Man behöver det dÀr kreativa" : En kvalitativ studie om musikÀmnets egenvÀrde

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->