I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera på språkstimulering i förskolan. Vårt mål var att barnen skulle utveckla medvetenhet om språkets form genom att använda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former är bra enligt tidigare forskning, då det bidrar till ett lustfyllt lärande och utvecklat den språkliga medvetenheten. Vi har genomgående i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att använda oss av bilder och föremål, då barngruppen har varit flerspråkig. Vi genomförde åtta aktiviteter tillsammans med en grupp på tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ?du? kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lärarprogrammets allmännautbildningsområde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhälleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och år: Vårterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska läroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lärande,lustfyllt lärande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda området är att vi vill uppmärksamma vilken syn lärare har och i vilken utsträckning desedan bemöter och använder sig utav områden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lärare ser vid integrering av de skapande ämnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och även hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lärare påolika skolor som arbetar inom skolans tidigare år. Genom litteratur, föreläsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och våra intervjufrågor, ville vi finna svar på våra frågeställningar ochdärmed besvara vårt syfte.Vi använde oss utav en bandspelare och antecknade även då vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vår undersökning har vi kommit fram till att lärares syn, bemötandet och användande av skapandeverksamhet och hur man använder sig utav kulturutbudet, beror på lärarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. Lärare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga ämnen både i ochutanför klassrummet, genom att använda sig utav kulturutbudet som finns i samhället vilket kan vara besök påolika museer, bibliotek, gå på olika föreställningar och få besök av kulturskolan.

AbstractWhich assignment teachers feel they have to accomplish in their professional work has been thestarting point of this essay. To find this out, two questions have been asked:1.Which assignment do teachers experience as the most important assignment? How can this be relatedto the curriculum?2.How do teachers interpret the term 'learning'? How can this be related to the curriculum?Working as a teacher means that you have different assignments to implement, which brings complexityto it. One part is to prepare the students for becoming future citizens. Another part is to seeto that they reach the knowledge as well as other goals of the education.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse och mer kunskap om förskollärares syn på lek. Mina frågor är: Vad är lek och vad är lärande enligt förskollärare? Hur använder sig förskollärare leken för att utveckla barns lärande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollärare från en förskola. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att: Leken är lärande av det vardagliga livet. Leken är frivillig och ska vara rolig.

The starting point of this work has been to get knowledge about teachers working in a mathematical workshop with the students. I also wanted to investigate what students think about math, both within the workshop and in traditional teaching.To achieve this I chose to interview a teacher in charge within the framework of a mathematical workshop, and six students in the 5th grade. I also did a lesson observation with the purpose to see how well the teacher?s tutoring agrees with the results of the interview.In this study I have discovered that the lessons in the mathematical workshop are planned after what the students are working with in the textbook. The teacher opens the lessons with the whole class and then splits it up in groups.