Sök:

Sökresultat:

324 Uppsatser om Lustfyllt arbetssätt - Sida 19 av 22

Kottarnas pedagogik ? en diskursanalys av utomhusmatematik

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

FrÄn heterosexuell uppfostran till individuellt lustfyllt bejakande ! -en studie av könsroller, normalitet, kontext och sexualitet i audiovisuellt material inom sex och samlevnad för grundskolans senare Är och gymnasiet Ären 1970-2013.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Matematik pÄ svenska och kinesiska : en komparativ studie mellan svenska och kinesiska lÀroböcker inom omrÄdet andragradsekvationer

Syftet med den hÀr studien Àr att 1) jÀmföra upplÀgget av lÀromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jÀmföra de lösningsmetoder som presenteras i lÀromedlen samt 3) undersöka hur lÀromedlen prÀglats av den matematiska kulturen i respektive land. VÄr studie bygger pÄ APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlÀrning i olika steg. Studien har vidare gÄtt till sÄ att vi gjort en textanalys och studerat de valda lÀromedlen, Matematik Är 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta sÄvÀl likheter som skillnader mellan lÀromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att lÀromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade omrÄdet. Den upptÀckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats.

"Vardagsmatematik - hur synliggörs den?" En studie om barns matematiska begreppsbildning i förskolan

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

LÀs- och skrivlÀrande i förskolan.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

Ungdomars identitetsskapande: i förhÄllande till skolidrotten

Syftet med min undersökning Àr att studera ungdomars identitetsskapande med fokus pÄ skolidrotten, med hjÀlp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen pÄ kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje Äret pÄ gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gÀllde i Sverige och som dessutom var utformad för mÀn. Med kvinnornas intrÀde förÀndrades rörelserna till att anpassas efter kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hÀlsa skrevs det in i lÀroplanen att fokuset för att frÀmja hÀlsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans vÀrld Àr idrotten nÄgot som berör alla, antingen pÄ ett bra eller dÄligt sÀtt.

Lust för bild och skapande : en kvalitativ studie om intresse samt motstÄnd skapas för Àmnet bild

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad Àr det som förorsakar lust eller motvilja för skapande Àmnen? FrÄgan jag stÀller Àr vÀldigt omfattande och berör flera samhÀllsomrÄden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i vÀrlden och individrelaterat tillsammans med tillhörande nÀrmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. DÀrför vÀljer jag att koncentrera mig pÄ fyra ungdomars utsagor, som Àr minnen frÄn deras viktigaste uppvÀxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frÄgan om hur de uppfattar lust för skapande i Àmnet bild och vad som var lustfyllt i Àmnet bild. Denna avgrÀnsning resulterar i en undersökning som Àr en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv : En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamheten

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

SamhÀllets meningsfulla form: En analys av metaforiskt sprÄkbruk

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.

Fingu - Finns det ett samband mellan fingerrÀkning, fingertal och anvÀndandet av Fingu

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.

Etik och moral med dockan som verktyg

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg nÀr man arbetar med frÄgor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjÀlp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lÀgre skolÄldrarna. FrÄgan som jag stÀller mig, Àr hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lÀgre skolÄldrarna och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ dÄ jag anvÀnder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag Àven fÄ svar pÄ vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan pÄverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, dÀr jag har anvÀnt mig av en handdocka som verktyg.

?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket" ? En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Kottarnas pedagogik -en diskursanalys av utomhusmatematik

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

"-Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som Àr mycket bÀttre" : en intervjustudie om nÄgra pedagogers tankar kring musik i förskolan

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som Àr mycket bÀttre.? - en intervjustudie om nÄgra pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur nÄgra pedagoger i förskolan tÀnker kring musik i verksamheten. Ett par av frÄgestÀllningarna vi hade var: Hur anvÀnds musik i verksamheten? Förekommer osÀkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgÄngen fann vi att mÄnga forskare anser att musik Àr av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som mÄnga pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom sÀger förskolans lÀroplan att musiken ska ingÄ i verksamheten.

En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->