Sökresultat:
619 Uppsatser om Lust att lära - Sida 41 av 42
En riktig pÀrla
Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.
Hur arbetar lÀrare med laborativ matematik? : En undersökning om hur lÀrare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning i skolÄr F-6.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolÄr F-6. Den inledande frÄgestÀllningen Àr vad laborativ matematik innebÀr. Vidare har jag undersökt hur lÀrare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssÀtt har för lÀrandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frÄgan vad laborativ matematik Àr och vilken betydelse det laborativa arbetssÀttet har för lÀrandet. HÀr finns Àven en beskrivning av det laborativa arbetssÀttets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lÀrare. Litteraturen visar att laborativ matematik Àr nÀr eleverna fÄr göra nÄgot med sina hÀnder och sina kroppar.
This robe of mine doth change my disposition
Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.
Livet med en Àtstörning : KrÀvs stöd för en funktionell vardag?
Ă
r 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Är (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rÀttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprÀtthÄlls, genom att analysera om ursprungsrÀttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nÀstan varannan uppsats i svenska B pÄ gymnasiet fÄr ett avvikande betyg mellan lÀrarna och kontrollanterna.
Tes, personlighet och aktörsperspektiv : En undersökning av subjektsperspektiv och en argumentationsanalys av nationella prov i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet 2010
Ă
r 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Är (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rÀttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprÀtthÄlls, genom att analysera om ursprungsrÀttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nÀstan varannan uppsats i svenska B pÄ gymnasiet fÄr ett avvikande betyg mellan lÀrarna och kontrollanterna.
 "Det gör man vÀl hela tiden, eller?" :  - En studie kring hur lÀrare kombinerar skrivlust med skrivtrÀning
Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.
VÀgen tillbaka? En studie av styrdokument, samt tre skolledares förhÄllningssÀtt och tankar kring elever med hög frÄnvaro i Ärskurs 7-9
Syfte SkolfrÄnvaro Àr ett problem av destruktiv karaktÀr för de inblandade och att hantera skolfrÄnvaro handlar om att uppmÀrksamma en stor mÀngd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex vÀv av handlingar och kÀnslor. Syftet med denna studie Àr att nÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse för hur skolan kan arbeta för att nÄ de elever som har hög frÄnvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar pÄ förbÀttringsomrÄden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad.
Varför sviktar elevers intresse för matematiki de högre Äldrarna? : Vilka faktorer ger elever motivationoch lust att lÀra matematik?
Drinking water is produced from raw water and is either from groundwater or surface water. This thesis aims to find out if the cleaning process of raw water is sufficiently effective. This is important because consumers are otherwise at risk of waterborne infection caused by pathogens. There are three groups of pathogens; bacteria, virus and parasite. These have different characteristics which mean that they require different water treatment to be separated.
AnsprÄk pÄ det estetiska
Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet.
Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning.
Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.
Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet - en hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).
Varför nÄddes inte mÄlen i grundskolan? Elevers egna upplevelser av varför de inte nÄdde mÄlen under sin grundskoletid
MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.
FrÄn Maria Montessori i Rom till Ingela Persson i TrollhÀttan. En studie frÄn vision till verklighet.
Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lÀrare dÄ att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kÀnde att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hÄrdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jÀmna mellanrum.
FotgÀngartrafik för en attraktiv stad
FotgÀngare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock
mÄnga fördelar att prioritera gÄende: att gÄ Àr miljövÀnligt, ger motion
och Àr ett transportsÀtt tillgÀngligt för alla. MÄnga fotgÀngare anses ofta
vara ett bevis pÄ att en stad Àr attraktiv. Syftet med examensarbetet Àr
att ta reda pÄ om det stÀmmer, samt att undersöka hur stadskÀrnan
attraherar fotgÀngare. Slutligen ska ett förslag för LuleÄ centrum arbetas
fram.
Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt
nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Ărebro, VĂ€sterĂ„s och
Karlstad.
Om en stad Àr vÀl utformad vÀljer fler mÀnniskor att uppehÄlla sig dÀr,
inte bara för att de mÄste utrÀtta nÄgot Àrende utan Àven för att de har
lust till det.
Barnlitteratur och lÀslust : I vilken utstrÀckning anvÀnds barnlitteraturen inom nya zeelÀndska lÀsmetoden
LÀsning av barnlitteratur anses i den svenska lÀroplanen vara en viktig del av undervisningen dÄ den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förstÄelse och motivation till vidare lÀsning. Att lÀra sig lÀsa Àr en förutsÀttning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sÀtt Àr genom lÀsinlÀrningsmetoden whole language som med hjÀlp av kiwiböckerna fÄtt genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet Àr Àmnat för att skapa lÀsförstÄelse samt lÀsintresse och Àr baserat pÄ smÄböcker frÄn Nya Zeeland. DÄ bÄde val av lÀsinlÀrningsmetod och barnlitteratur Àr viktiga delar i elevers lÀsutveckling, vÀcktes en undran om det gÄr att sammanföra traditionell barnlitteraturlÀsning med kiwiböckernas systematiska upplÀgg och fÀrdiga bokmaterial.
Reciprok undervisning - nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Abstract
Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Författare: Susanne kristensen
Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp)
Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson
Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp
Datum: 2015-05-20
__________________________________________________________________________
Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse.
Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag?
Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.