Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har ocksÄ varit att studera om barnen fÄr vara delaktiga och pÄverka sin vila med innehÄll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien Àr för att det Àr ett Àmne som sÀllan diskuteras utan sker oftast bara pÄ rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar pÄ omrÄdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med bÄde pedagoger och barn samt observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi fÄtt en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den Àr uppbyggd med innehÄll och miljö. Slutresultatet av vÄr studie Àr att vilan för det mesta Àr en rutinsituation efter lunch och innehÄllet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn pÄ vila handlar först och frÀmst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner frÄn vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att anvÀnda sina erfarenheter och fantasi nÀr de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehÄll.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, Är 4-6, pÄ ett varierande och verklighetsnÀra sÀtt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrÄn litteraturstudien samt Internet och grundidéer frÄn praktiktid..

Bakgrund UtifrÄn de politiska mÄlen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya Àldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhÄllningssÀtt inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.FrÄgestÀllningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fÄtt introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhÄllningssÀttet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrÄn det gamla?Metod Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjÀnst och Àldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av teorier om hÀlsa, förÀndringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna kÀnner till projektet men det finns en osÀkerhet om dess innehÄll. Introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet har majoriteten fÄtt frÄn sin enhetschef pÄ varierande sÀtt. För medarbetarna handlar det salutogena förhÄllningssÀttet om att lÀgga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön pÄverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primÀrvÄrden eller slutenvÄrd. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, sÄvÀl vadgÀller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrÄgasatts frÄn sÄvÀl juridiskt som politiskt hÄll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen Àr svÄrtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar frÄn samtliga instanser för attse hur lagen tillÀmpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan Àr enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats Àr att lageninte ska förstÄs utifrÄn dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och Àven omstÀndigheterna i det enskilda fallet.

Vilken strategi ett tillverkande företag arbetar efter kan variera och bero pÄ en mÀngd olika faktorer. En effektiv tillverkning kan bli komplicerad nÀr marknaden efterfrÄgar allt mer skrÀddarsydda produkter med varierande egenskaper. För att bemöta denna typ av komplexitet finns en rad strategier och modeller som har fÄtt global spridning. En av dessa strategier Àr lean production, ett begrepp som vuxit fram utifrÄn studier genomförda pÄ den japanska tillverkningsindustrin.I denna studie undersöktes varför lean production valdes som styrningsfilosofi i ett svenskt tillverkande företag, vilka förÀndringar detta inneburit samt vilka Äsikter som fanns kring förÀndringsarbetet. Insamling av empiri har skett genom att genomföra en fallstudie pÄ företaget Trioplast Sifab.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Introduktion: VÀrldshÀlsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett sÀrskilt behov av att bli lyssnade pÄ och fÄ hjÀlp med sina problem. Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vÄrd och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmÄga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagoger kan vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje under de tidigare skolÄren. Undersökningen Àr genomförd pÄ tre skolor inom samma kommun och vi har dÀr intervjuat och observerat tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs tvÄ till fyra. Det övergripande temat i intervjuerna var att undersöka hur lÀrarna arbetar för att vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje. Intervjuerna berörde höglÀsning, tyst/fri lÀsning, klassrumsmiljö och samarbete med hemmet. Vi har Àven observerat dessa tre lÀrare under en höglÀsningsstund.

Vid akut hjÀrtinfarkt Àr symptomen oftast kraftfulla och smÀrtsamma. Patienterna Àr allmÀnpÄverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och fÄ negativa följder, men skadan kan begrÀnsas och lidande lindras i det prehospitala vÄrdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vÄrdaren som möter patienter med hjÀrtinfarkt och det Àr sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning pÄtalar svÄrigheter dÄ det gÀller att kommunicera med patienter som genomgÄr en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och Ängest hos patienter med symptom pÄ hjÀrtinfarkt.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ och synliggöra hur förskollÀrare ser pÄ sitt arbete med planerade aktiviteter pÄ tvÄ förskolor. Metoderna som anvÀndes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sÀtt att fÄ en bild av förskollÀrares syn pÄ gruppaktiviteter med barn i Äldrarna tre till fem Är. Videoobservationerna var ett sÀtt att fÄ möjlighet att fördjupa och förstÄ hur arbetet ser ut i praktiken. FrÄgestÀllningarna för studien bygger pÄ sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som ocksÄ var grunden för intervjuerna med förskollÀrarna.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mÄl som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gÀller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnÄ mÄlen.Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anstÀllda genom internkommunikation. Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgÄngspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har tvÄ olika metoder stÀllts mot varandra i en sÄ kallad triangulering. Trianguleringen innehÄller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i organisationen, samt en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen distribuerades bÄde digitalt och som postenkÀt till ca 400 anstÀllda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte Àr sÀrskilt etablerad hos de anstÀllda ute i organisationen.