Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga artiklar frÄn hela vÀrlden.

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

PÄ en intensivvÄrdsavdelning vÄrdas patienter som Àr kritiskt sjuka och Àr i behov av intensivvÄrd. Forskning visar att det Àr vÀrdefullt att nÀrstÄende Àr inkluderade i vÄrden dÄ de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. NÀrstÄende tillför dÀrigenom en viktig emotionell aspekt i vÄrdandet. IntensivvÄrdssjuksköterskan anser att nÀrstÄende blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste Ären och det Àr en betydelsefull arbetsuppgift att ge nÀrstÄende stöd, vÀgledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvÄrd som bedrivs. NÀrstÄende beskriver att de bÀr pÄ kÀnslor av hopplöshet och sÄrbarhet.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Uppsatsen hade sin utgÄngspunkt i hur lÀrarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvÄrigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svÄrigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en faststÀlld diagnos. Jag har Àven valt att studeraelevernas möjlighet till mÄluppfyllelse beroende pÄ lÀrarens didaktik och mÄluppfyllelsenutgick ifrÄn strÀvansmÄlen för Àmnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lÀrares matematiklektioner i klasser pÄ högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lÀrarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att lÀraren som person hade en stor inverkan pÄelevernas lÀrandeprocess samt möjlighet till delaktighet och mÄluppfyllelse i undervisningen.DÀremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna Äsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum frÄn lÀrarens personlighet till didaktikens innebörd. LÀrarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade pÄ elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för mÄluppfyllelse och delaktighet.

Vid afasi pÄverkas förmÄgan att samtala och interagera med andra mÀnniskor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjÀlp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstÀrkning till samtalsinnehÄllet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmÄga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den hÀr studien anvÀnts som utgÄngspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmÄga som Àr Àmnat att anvÀndas vid vÄrdinrÀttningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder anvÀnde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmÄgan dels hos tio personer med varierande karaktÀr och svÄrighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:27.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

AbstractThe purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning.

Afasi Àr ett samlingsnamn för sprÄkliga skador som kan uppkomma vid skador pÄ hjÀrnan som till exempel efter stroke som Àr den mest förekommande typen av hjÀrnskada. Afasi till följd av stroke drabbar Ärligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen pÄ afasi kan vara av varierande karaktÀr beroende pÄ var i hjÀrnan skadan sitter men gemensamt för skadorna Àr att sprÄkfunktionen pÄ ett eller annat sÀtt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan fÄ svÄrt att uttrycka sig, förstÄ talat sprÄk, lÀsa och skriva. DÄ personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmÄga kan det innebÀra att de fÄr svÄrigheter med att förmedla sina kÀnslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vÄrdbehov inte blir tillfredsstÀllt fullt ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida ett planerat förÀndringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förÀndringsinitiativ pÄ Kristianstads Sparbank. Ansatsen Àr hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi anvÀnt oss av en abduktiv metod. Empirin Àr presenterad utifrÄn de tre olika kontor som Àr studerade.

Abstract Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

Bakgrund: Outsourcing har under en lÀngre tid varit en populÀr företeelse hos företag. MÄnga företag har nu börjat ifrÄgasÀtta hur lönsamt det verkligen har varit och en del har börjat övervÀga insourcing. Denna process frÄn motiv till outsourcing till motiv till insourcing beskriver vi i en sourcingprocess.Syfte: Att beskriva sourcingprocessen och dÀrigenom belysa vilka motiv som ligger till grund för beslutet att först outsourca och sedan insourca distributionscentraler inom IKEA.Metod: Det vetenskapliga synsÀttet Àr positivistiskt, vetenskapliga angreppssÀttet Àr deduktivt. Vi anvÀnder oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Vi har genomfört en surveyundersökning i form av standardiserade intervjuer och urvalen gjordes genom ett icke slumpmÀssigt urval..

Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.