Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vÄrdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansÄg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 Är som vÄrdats pÄ en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period Är 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

I denna rapport har vi valt att belysa hur vÀl storylinemetoden bidrar till elevinflytande. Elevinflytande innebÀr att eleverna sjÀlva fÄr planera och genomföra innehÄll i ett arbetsmoment och Àven besluta om vilken redovisningsform de vill anvÀnda. Storyline Àr en metod som vi tror ökar elevernas lust till lÀrande eftersom en av aspekterna bygger pÄ elevinflytande..

Denna studies syfte var att belysa hur förÀldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av förÀldrarna. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för förÀldrar? Hur uppfattar förÀldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet dÀr deras barn vistas? Vilken uppfattning har förÀldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktÀr/roll?Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkÀter som Àr en kvantitativ metod. Detta för att fÄ ett brett perspektiv genom flera Äsikter.Resultatet visar att förÀldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom rÀckhÄll för förÀldrarna, om och nÀr de sjÀlva vill. Problematiken i detta tycks ÀndÄ ligga i förÀldrarnas okunskaper inom Àmnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vÄrdplanering (SVP) under en vistelse pÄ ett korttidsboende i ett kommunalt Àldreboende. Studien hade en beskrivande design, dÀr nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat frÄn observationerna visade att patientens delaktighet berodde pÄ den egna sjÀlvstÀndigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för LÀrande och SamhÀlle. Syftet med denna studie Àr att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poÀngterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förstÄelse för sig sjÀlva och sin omvÀrld (?). Den ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intressen, behov och Äsikter?.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 berÀknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanstÀller sÄ kallade regleringsbrev dÀr instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgÄr. Varje kommun fÄr dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

VĂ„rden ska fortlöpande utvecklas, utvĂ€rderas och kvalitetssĂ€kras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivĂ„rden ses som ett medel för att öka patienttillfredstĂ€llelsen och dĂ€rmed vĂ„rdkvaliteten.Viktiga omrĂ„den i upplevelsen av god vĂ„rdkvalitet Ă€r en god vĂ„rdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, BorĂ„s,önskade utvĂ€rdera vĂ„rden pĂ„ centraloperation utifrĂ„n ovanstĂ„ende omrĂ„den. Syftet varatt undersöka vĂ„rdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella omrĂ„den ibehov av kvalitetsförbĂ€ttring.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

VÄrt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen Àr utformad i nÄgra utvalda företag samt hur anvÀndandet av intern kontroll skiljer sig Ät företagen emellan. I studien jÀmförs företag med varierande storlek och Àgarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i COSO:s ramverk dÀr vi utifrÄn ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Som arbetsterapeut tittar man pÄ delaktighet och aktivitet i vardagen, dÀr kommunikationen Àr en viktig del för att samspelet mellan mÀnniskor skall fungera. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse kommunikationshjÀlpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsÀttning som anvÀnder kommunikationshjÀlpmedel för att samtala med andra mÀnniskor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berÀttade om sitt kommunikationshjÀlpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra mÀnniskor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjÀlpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det Àr i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien Àr kvalitativ och genomfördes pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Stockholm genom bÄde observationer av verksamheten och intervjuer med tvÄ förskollÀrare. Fokus har legat pÄ observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förstÄelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.