Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

Barn med funktionshinder Àr ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger pÄ multidisciplinÀrt teamarbete och idag Àr utgÄngspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsÀtt. Detta innebÀr att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets förÀldrar samt hela det nÀtverk som finns runt barnet. FörÀldrar till barn med funktionshinder Àr ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen fÄr. Syftet med denna studie Àr att belysa förÀldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjÀnsteutbud och organisationernas krav pÄ kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsÀttningar som stÀlls pÄ verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest pÄ Besam och RevisionsbyrÄ X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker bÄde internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjÀnster dÀr möjligheten ges kunder/vÄrdtagare att pÄverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anstÀlldas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anstÀllda..

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr 14,7 % av befolkningen bestÄr av utrikes födda personer. MÀnniskor frÄn andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förvÀntningar och beteenden Àn vad sjuksköterskor vanligtvis möter. SprÄk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvÄrdnaden. Syfte: Att utifrÄn sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvÄrdnad inom somatisk vÄrd. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

Syfte: Beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vÄrden. Bakgrund:NÀr en mÀnniska drabbas av sjukdom blir Àven de nÀrstÄende pÄverkade. Sjuksköterskans rollÀr att identifiera de nÀrstÄendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohÀlsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rÄdgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie.Resultat: SjukvÄrdspersonalens bemötande hade inverkan pÄ de nÀrstÄendes upplevelser avdelaktighet.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade pÄ tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i Àmnena geografi och kemi. VÄrt mÄl har varit att ta reda pÄ: ? I vilken utstrÀckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? PÄ vilka sÀtt upplever eleverna att de Àr delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet Ät mellan Àmnena? Metod har varit den enkÀt som vi formade efter vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att eleverna genomgÄende upplever lÄg delaktighet.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Beslutsfattande angÄende Ej HLR Àr ett komplext fenomen, dÀrför att det krÀver att hÀnsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krÀvs förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar beslutsfattandet angÄende Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan pÄverka beslutsfattandet, genom att frÀmja patientens och de nÀrstÄendes autonomi och delaktighet.

Mitt syfte Àr att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, dÄ jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan vÀlja pÄ. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet Àr nÄgot alla ska fÄ och att vara en del i gruppen Àr en sjÀlvklarhet. De kÀmpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas dÀr för de barn som har en resurs knuten till sig.

Förstagenerationsinvandrares syn pÄ delaktighet vid vÄrd i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det vÀckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig frÄn författarnas syn pÄ delaktighet, kan vi dÄ utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet nÀr den nÀrstÄende gavs vÄrd i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlĂ€mnas patientansvaret till nĂ€sta sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen pĂ„ sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvĂ„rden en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vĂ„rd och dĂ€rmed behöver den traditionella överapporteringen förĂ€ndras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvĂ„rden.

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.