MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete Àr att de anstÀllda inte ska drabbas av skador eller ohÀlsa pÄ grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren Àr delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, dÀr graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stÀrka arbetsglÀdjen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns nÄgot som frÀmjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och tvÄ enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom LuleÄ kommun. Den teoretiska ram som anvÀndes för att analysera Àr Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Sammanfattning Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera pedagogernas syn pÄ barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjÀlp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att fÄ en bredare förstÄelse har vi vÀnt oss till tre avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor. Med hjÀlp av vÄra intervjuer med öppna frÄgor har vi fÄtt mÄnga olika synvinklar pÄ pedagogernas tankar och Äsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara nÀrvarande och lyhörda pedagoger.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra förÀldrars perspektiv pÄ tvÄ olika inskolningsmetoder, traditionell (tvÄ-tre veckors) och förÀldraaktiv (tre-dagars), med fokus pÄ inflytande och delaktighet. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna om hur förÀldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns nÀr det gÀller inskolningsperioden i förskolan. DÄ det finns en brist pÄ tidigare studier kring Àmnet ville vi Àndra pÄ detta och finnas som ett stöd för förskollÀrare och pedagoger i förskolans vÀrld. VÄr studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjÀlp av vÄra teorier kunde göra förÀldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över förÀldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrÀmjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att fÄ svar pÄ denna frÄga intervjuades Ätta lÀrare i Ärskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan pÄverka elevers motivation. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Studien visar att lÀrarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor pÄverkan pÄ elevernas motivation och lust att lÀra. I intervjuerna framhöll alla lÀrare att den fysiska miljön pÄverkar eleverna pÄ ett eller annat sÀtt. Flera av lÀrarna betonade vikten av att eleverna trivs och kÀnner sig vÀlkomna i klassrummet.

Ungdomar begÄr brott och de utsÀtts för brott. De brott som begÄs av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket pÄverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör pÄ sin fritid, var de Àr och vem de umgÄs med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsÀttas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen Àr det som för dessa ungdomar samman.

I Sverige finns ungefÀr 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vÄrdas ca 70 procent av nÀrstÄende. Att bli nÀrstÄendevÄrdare medför en förÀndrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter pÄ, att som nÀrstÄende vÄrda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

Problem/Bakgrund: Det finns mÄnga förÀndringsstrategier och modeller, recept, för att förÀndra, men Àven för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och gÄr. Oftast framstÀlls resultatet i olika termer och nÄgot som ofta Äterkommer Àr att graden delaktighet har ökat. Kan det vara sÄ att det Àr graden av delaktighet Àr en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förÀndring?Syfte: Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och vÀrdering och hÀndelserna sjukskrivning, personalomsÀttning och pÄverka dÀr delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelsen ledning och hÀndelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsÀttning.

Studiens syfte Àr att belysa om elever i grundskolans Är Ätta kÀnner sig delaktiga i sina studier, och vad som pÄverkar deras delaktighet, samt om undervisningen frÀmjar delaktighet utifrÄn skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att pÄ sÄ sÀtt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frÄgor som informanterna i vÄr studie, elever i Ärskurs 8, framförallt fÄtt fundera över Àr hur de uppfattar begreppet delaktighet och nÀr de kÀnner sig delaktiga. Utöver dessa frÄgor sÄ har de Àven ombetts redogöra för vilken betydelse lÀraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vÄr bakgrund Àven begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans lÀroplaner sÀger om begreppet delaktighet. Studien Àr en kvalitativ studie, med forskningsfrÄgor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

BakgrundDet blir allt fler Àldre i Sverige, och det kommer att bli en brist pÄ omvÄrdnadspersonal. PensionÀrerna stÀller samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna Àldreboenden har startats, dÀribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att bÄda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet frÄn ÀldrevÄrden, en av oss har dessutom arbetat pÄ ett intraprenadstyrt Àldreboende.Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal anstÀllda pÄ ett intraprenadstyrt Àldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga pÄ aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsÀtt, dÄ vi utgÄr frÄn aktörernas synsÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen.

Syftet med studien var att ta reda pÄ barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts Àr att smÄbarn i förskolan inte fÄr vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte fÄr möjlighet till inflytande under matsituationen i den utstrÀckning som skulle kunna erbjudas. Studien Àr kvalitativ och observationer har utförts pÄ smÄbarnsavdelningen vid tvÄ förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfÀllen till delaktighet men fÀrre tillfÀllen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men fÀrre tillfÀllen till delaktighet Àn vid bufféserveringen. Slutsatser som kan stÀllas utifrÄn studien Àr att det inte spelar nÄgon roll om barn serveras mat ifrÄn en bufféservering eller en traditionell servering.