Denna uppsats, som är skriven på kandidatnivå vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, behandlar användandet av konsulter. Det användande som uppsatsen är riktad mot är svenska företagsledningars användande av strategi- och organisationskonsulter. Uppsatsen försöker inte komma fram till om konsulter är bra eller dåliga. Istället försöker den hitta lösningar för företagsledningar så att de kan förbättra sina användningssätt av konsulter och få mer värde av konsultservicen som köps in. Uppsatsen går i kronologisk ordning igenom den process som företagsledningar går igenom från valet av konsult till utvärderingen.

TitelKravhantering och användarmedverkanFörfattareHenrik GrundénTutorFranck TétardUniversitetUppsala UniversitetKursInformationssystem CPeriodHöstterminen 2012SyfteUtreda hur en webbutvecklare använder sig avanvändarmedverkan och hur denne arbetar medkravhantering.TeoriGulliksen och Göransson, Andersen, Bleek, Jeenicke ochKlischewski m.fl.MetodFallstudie, kvalitativ metod, intervjuNyckelordanvändarmedverkan, kravhantering, webbutveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar någon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrån när han eller hon väljer ut frågor att ställa till en arbetssökande. Den grundläggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frågor man väljer att ställa om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jämfört med en som betonar rättvisa. Hypotesen testades på 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. Formuläret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rättvisebetingelserna (p=.049) såväl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, näringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning är en kritiskt begränsande faktor för detta. Bakgrunden är tecken på att elektronikbranschen i Norr- och Västerbottenregionen inom kort riskerar att lida brist på adekvat kompetens och därför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att på sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och några av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt är relativt outvecklad i företagen.

Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundläggande fråge- ställning lyder: Hur ser studenter och lärare på Lunds universitets sjukgymnastutbildning på den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med två lärare och fem studenter där dessa getts möjlighet att fritt svara på frågor rörande ämnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjälp av Bubers mellanmänskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förståelse för hur studenter och lärare ser på arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förståelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvändig erfarenhet för att upprätta en väl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de känner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekräftar tidigare genomförda studier som säger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket är påtagliga och betingar i mångt och mycket kvalitén av behandlingen..

"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Följande rapport ingår som en del av managementprogrammet på magisternivå inom ämnet företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Rapporten innehåller reflektioner och kunskaper utifrån de praktiska erfarenheter vi fått under det projekt vi genomfört åt Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet på Sparbanken Finn innebar en kartläggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus på dessa bankers fundingstrategi. Vi vill även med denna rapport förmedla vår definition av management genom att åskådliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen är styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna?I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, främst hur motstånd till förändring kan motverkas. Problemet definieras genom frågan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie är att lyfta fram kritiska framgångsfaktorer vid genomförandet av projekt. Färdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer på institutioner. Upptäckterna analyserades med hjälp av en processorienterad teori baserad på Demingcykeln.

Förändringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. Förändringsprocessen visar prov på att ha att ha varit relativt oreglerad, men ändå lämplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner på en verkställande nivå vilket visar indikationer på att ha ställt den förväntade förändringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det är svårt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförändringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..