De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

AbstractC-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008Supervisor: Susan Marton?Good contracting? ? A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children?Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ?shopping basket? from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting.

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Titel: Arenans förändrade roll ? från Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för ett helhetstänkande när det gäller utveckling av moderna idrottsarenor. Härvid används aspekterna kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primärt på erfarenheter från tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig på fem strategisk utvalda arenor. Frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns när det gäller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhälle, publik, näringsliv och evenemang för betydelse för förståelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen är en jämförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.

AbstractDetta arbete är en fallstudie på Lund's kommun och det som skedde där under nittiotalet. Huvudfoku's ligger på två kommunreformer som innebar kommundelsnämnderna's införande och avskaffande. Vår frågeställning har varit; Vilka förändringar har Lund's kommun gått igenom? Och; Hur kan man förstå dessa förändringar? Teorin består av flera olika vinklar där man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's på kulturperspektivet har använt's.

Denna uppsats studerar upprättandet av en miljöredovisning för år 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvärdera arbetsprocessen samt ge förslag på förbättringar. Frågeställningen vi tagit vår utgångspunkt i är; Hur ser processen ut vid upprättandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbättras i framtiden? Två teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har använts. Fakta har insamlats från informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och två tjänstemän insatta i arbetet. Kommunen har år 2007 utvecklat ett nytt sätt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjänstemännen poängterar att man ännu är i ett tidigt skede och att mycket behöver förbättras.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.