Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i Västerås kommun som så många som möjligt ska kunna ta del av. Vårt mål är att både lässvaga och lässtarka människor ska känna sig lika betydelsefulla när de läser informationsmaterialet. Vår forskningsfråga är därför: Går det att kombinera principerna för informationsdesign och principerna för lättläst för att nå både en lässvag och en lässtark grupp så att båda känner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det går, hur kan man då gå tillväga?Vår uppdragsgivare är Centrum för lättläst som arbetar med att göra information tillgänglig för dem som har svårt att läsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lättillgängligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgängligt samhälle.För att besvara vår forskningsfråga använder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

SAMMANFATTNINGLärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet ställer jag följande frågor:Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Med utgångspunkt i de stora mängder kontanter som hanteras i flera instanser på Gekåsvarje dag valdes uppsatsens ämne. Syftet var att bedöma effekterna av en eventuellinvestering i ett slutet kontanthanteringssystem, för att sedan lämna rekommendationertill företagets ledning.Undersökningen är gjord som en deskriptiv fallstudie med Gekås i centrum. Företagetoch dess behov har utvärderats med hjälp av egna erfarenheter och information från såväl ledning som anställda på kassakontor och i kassan. Kunskap om tillgängliga kontanthanteringssystemhar fåtts från tillverkare, säljare och användare, och för att slutakedjan konsulterades företagets värdetransportör.De vinster med ett slutet kontanthanteringssystem som uppmärksammats är framförallteffektivitetsvinster i form av stora tidsbesparingar vid kontanthanteringen och merrörlig personal, samt en säkrare och mer trivsam arbetsmiljö i kassan. De största kostnadsbesparingarnaskulle uppnås genom att vissa moment hos kassapersonal, på kassakontoretoch för den kassaansvarige försvinner.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

Titel - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet.Författare - Sven MorénJesper SamuelssonHandledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.Nyckelord - Spårbarhet, Märkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information.Problembakgrund - Informationsteknologin har medfört stora förändringar för dagens företag. Några av utvecklingarna inom IT är Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) är en teknologi inom AIDC-området som har börjat användas allt mer, vilket också IKEA uppmärksammat. IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system.