Sök:

Sökresultat:

1485 Uppsatser om Lunds centrum - Sida 10 av 99

Barns Behov I Centrum : Vilka områden i triangeln utreds?

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavården. Kritik har tidigare riktats mot barnavårdsutredningar som varierade i handläggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rättsäkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet används i praktiken, vilka behovsområden som socialsekreterare väljer att använda vid utredningar gällande barn. Materialet ska involvera barn och föräldrar, i vilken utsträckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rättssäkerhet inom barnavården i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, där vi har granskat tio barnavårdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Vision för aktivering av Uddevalla centrum

Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential.En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus.

Profil och image i lärosätesmiljö: en jämförande studie av Lunds Universitets och Malmö Högskolas profilkommunikation och image

På senare år har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, även bland myndigheter såsom lärosäten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vår uppsats bidra till en ökad förståelse för lärosätenas image bland studenter. Vi vill också undersöka hur medarbetarna på lärosätenas informationsavdelningar ser på lärosätenas profil. Därmed ämnar vi studera hur koherent lärosätenas uppfattning om den egna profilen är med imagen bland studenterna. Med bättre kännedom om förhållandet mellan profil och image tror vi att lärosäten kan förbättra sin kommunikation med, och förståelse för, studenterna.

MÖJLIGHETER ATT MÖTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktär kan förstärkas för social hållbarhet då handeln lämnar, med exempel på Hjo centrum

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Frihamnen - en ny stadsdel i centrum av Göteborg

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Dödsdömda i Jämtland och Härjedalen 1651 - 1707

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Svenskfödda i södra Østfold 1865-1910

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

"DET ÄR JAG SOM PATIENT SOM SKA VARA I CENTRUM" : Om äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt.

Hattholmen - en stadsdelsförvandling i Karlskrona

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Energi med fokus på synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusområde

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

MÖJLIGHETER ATT MÖTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktär kan förstärkas för social hållbarhet då handeln lämnar, med exempel på Hjo centrum

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Jämställdhet i förskolan : En studie om att arbeta i ett jämställdhetsprojekt

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola?För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd.

Sommarblommor i stadsmiljö : ett gestaltningsförslag till Ystad centrum

Det här arbetet handlar om en allmän beskrivning av sommarblommor och dess användning i olika växtkompositioner. En av sommarblommornas fördelar är deras långa och rika blomning under hela sommarsäsongen samtidigt som det finns ett stort utbud av olika sorter. Med den utgångspunkter gestaltas i det här arbetet sex olika kompositionsförslag med sommarblommor för urnor till Ystad centrum. Gestaltningen utgår från ett koncept - "Sommarens söta bär", där vildhallon och björnbärsnyanser har huvudrollen. För att dessutom få ett ängslikt utseende likt Österlens vidder, blandas olika grässorter in med vitt i olika nyanser som mjukar upp helheten.

Botaniska trädgårdar : en källa till inspiration och kunskap för träd i urban miljö?

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer. För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien.

<- Föregående sida 10 Nästa sida ->